Sidor

torsdag 16 januari 2014

Mentorskap i skola och förskola

Kapitel 1
På sid 18 står det att skillnaden mellan att vara handledare och mentor är att en handledare bedömer medan Emmentaler stödjer. Ändå står det senare i boken  sid 20 att mentorn ska vara med och bidra information om adepten är lämplig som i.

Sid 25 "vi lär av varandra, en relation som kan vara jämbördig om man tar tillvara på varandras unika kompetenser. För att detta ska skeppare det finnas ömsesidig respekt, förtroende och tillit mellan parterna."
så himla skön inställning och så skönt att inte känna att man måste veta allt. Jag känner att jag lär så länge jag lever och speciellt vid mötet med nya människor.

Sid 29 "den kompetens som lärarna förväntas utveckla under introduktionsperioden handlar bland annat om en fördjupad och tydlig kommunikativ förmåga samt att följa upp och utvärdera elevernas utveckling."

Sid 31 "genom att skapa en miljö med öppenhet och tillåtande atmosfär, där ständiga och kritiska diskussioner om verksamheten är ett levande inslag, kan man också undvika att personligt buren yrkeskunskap överförs utan reflektion."

Sid 31 " Morberg (2012) har visat att mentorer utan mentorsutbildning har en tendens att överföra sin personliga kunskap utan ett kritiskt granskande."

Kapitel 2
Sid 35 " En lärares professionella utveckling handlar ytterst om att utveckla och förbättra verksamheten."

Sid 35-36 "...de nya lärarna inte vill visa sin otillräcklighet inför erfarna kolleger. De tycks bära på en normativ föreställning att lärare ska klara allt och inte visa sina svagheter."
Detta känner jag igen mig i!

Sid 45 "Mentorns kanske viktigaste uppgift är ändå att hjälpa de nya lärarna att strukturera vardagen. Vad ska de nyutbildade lärarna lägga sin kraft på? Är det disciplinfrågor, planering, bedömning, ämneskunskaper, samarbete med föräldrar eller är det något annat?"
Då gäller det för mentorn att ha så bra koll på sina värderingar där så att de går att förmedla vidare. Detta tror jag är något som sällan sätts ord på och speciellt om du aldrig haft elever.

Sid 49 "citat hur en lärare ska vara: man ska inte vara kompis men ändå naturlig, inte som en förälder men ändå vuxen, inte privat men personlig och inte som att umgås på fritiden men ändå ha en nära relation. (Frelin, 2012:43)
Tänkvärt!

Sid 54 " En kompetent lärare bör veta hur och på vilka grunder denne handlar samt hur och på vilka grunder undervisningen kan förändras. Det innebär att läraren bör reflektera över sin undervisning och på ett systematiskt sätt ställa kritiska frågor om olika företeelser eller situationer."
Systematisk kvalitetsutveckling

Sid 55-56 " Sensibilitet är en form av direkt och intuitiv erfarenhet av situationer och andra personer medan reflektion handlar om att bedöma, tänka igenom och kritiskt analysera erfarenheter vi gör. Reflektion kräver begrepp och en förmåga att se likheter och skillnader. Sensibiliteten stimulerar reflektionen och gör den alert, stimulerar till nya lösningsförslag och pekar ut nya tänkbara slutsatser. Det är reflektionen, argumentationen och problematiseringen som gör upplevelser användbara för
framtida handlande. Sensibiliteten ger kunskap om elevens subjektiva situation och det är sensibiliteten som möjliggör förändring av den tänkta planeringen.. "

Jag tror jag varit väldigt sensibel innan och utan reflektion kan det vara ett dåligt och inskränkt sätt. Men med reflektion och förmågan att tänka om, tänka nytt så är det helt klart mitt nya sätt att lära!

Kapitel 3
Sid 68 " Även den ryska språkteoretikern  Michail Bakhtin utvecklade en teori om dialogen. Han menade att det är centralt att reflektera över och reagera på ett budskap för att lärande ska äga rum. Särskilt gynnsamt är det om budskapet på något sätt skapar motsättningar inom oss. I likhet med Buber menade han att diskrepans inte är något hot, utan tvärtom ett råmaterial för att skapa något nytt (Bakhtin, 1981)
Håller med Bakhtin!

Sid 73-74 " Scheff hävdar att det är hur man kommunicerar som har störst betydelse för vilken karaktär de sociala banden utgörs av, inte innehållet i kommunikationen. Vad vi talar om har oftast inte någon direkt laddning för själva relationen, däremot hur vi kommunicerar, vilka gester vi använder och de sätt vi visar eller inte visar respekt på får väsentliga konsekvenser för relationen. I varje stund av kommunikationen uttrycker deltagarna tecken som signalerar karaktären av det sociala bandet."
Det gäller att komma ihåg detta och observera sig själv!

Sid 76 -77"En autentisk lärare har ett personligt syfte med sitt arbete. Hon eller han ser verksamheten som viktig, har ett etiskt förhållningssätt och har som mål att uträtta något som är värdefullt för eleverna. Verksamhetens huvuduppgift ses som dubbel, dels handlar det om att utveckla elevernas ämneskunskaper och å andra sidan om att utveckla eleverna socialt...
...Den autentiska läraren har ett respektfullt förhållande till sina elever, eleverna bemöts inte som en anonym grupp utan som enskilda individer...
...En autentisk lärare kännetecknas även av att ha ett gott självförtroende....
...De har ett aktivt förhållningssätt gentemot utbildningens ramfaktorer. De är medvetna om vilka ramfaktorer som påverkar undervisningen, hur de själva påverkas av dessa samt hur de i sin tur kan påverka ramfaktorerna. En ramfaktorer är kollegorna på skolan vilka de har ett intresse av att samarbeta med.
Avslutningsvis tar en autentisk lärare ansvarar för sin egen personliga och professionella utveckling."

Sid 78-79 "Utöver förmågor som ämneskunnande, undervisningskicklighet, planering och utvärdering omfattar pedagogisk omtanke även förmågor som kärlek, omsorg, etiskt ansvarstagande och förmåga att inta elevens perspektiv...
...pedagogisk omtanke innebär påverkan men inte påträngande. Pedagogisk omtanke kan innebära att läraren håller sig tillbaka..."

Sid 79 "pedagogisk förståelse... ...ett icke-dömande förhållningssätt karaktäriseras av att läraren förstår när hon/han ska vara tyst, ställa frågor som klargör eller uppmuntra. Det kan också beskrivas med ett aktivt lyssnande."
"Analytisk förståelse som handlar om att läraren kan hjälpa eleven att omvända negativa och destruktiva känslor till positiva krafter för personlig utveckling."

Sid 81 "enligt detta synsätt bör mentorn på ett övertygande och uppriktigt sätt engagera sig i den nyutbildade kollegans yrkesmässiga utveckling och därigenom vinna hennes eller hans förtroende."

Sid 84 " att som mentor utöva yrkeskunnande-i-relation innebär att man i sin relation till den nyutbildade kollegan utövar ett förhållningssätt där respekt visas för den nya kollegan såväl i handling som i verbal och skriftlig kommunikation, i observationssammanhang, samtal och dokumentation. Det kan betyda att mentorn i samtalen strävar efter en äkta dialog, att våga utmana och tillåta att själv bli utmanad."

Kapitel 4
Sid 102-103 "...inspirerar till att se mentorskap i förskolan som en >>Grand tour<< in i förskolans värld, som en planerad fördjupande bildningsresa med en mentor som resesällskap efter examen.  Att tänka på mentorskap som en bildningsresa in i en praxisgemenskap ger föreställningar om hur mentorskapsrelationen kan utformas. Den överskrider en traderande >>så här gör vi här<< -modell och leder till ett gemensamt utforskande av förskoledidaktiska frågor utifrån adeptens upplevelser på resan."
Spännande synsätt!!!

Sid 107 "...vore det intressant om mentorer i samverkan med kollegor tog ett ansvar för att analysera förskollärarens yrkeskunnande och vad det dessutom innebär att kunna det man förväntas kunna och på vilka olika sätt det kan ta sig uttryck."
Verkligen, nyttigt!

Sid 116 "jag föreslår dessutom en kontinuerlig mejlväxling. Adepten skriver förslagsvis en kort betättelse med sina findrringar med en reflekterande blick på upplevelser under veckan som gått, åtföljt av en fråga eller kommentar. Mentorn svarar med åtetkopplande frågor, klargöranden eller förslag."

Sid 119 "Jag vill avråda från att mentorn arbetar på samma avdelning och är även tveksam till att mentorn rekryteras från samma förskoleenhet, särskilt om den består av få avdelningar."

Kapitel 5

Sid 145 "Den nyutbildade får en introduktion som bygger på ett genuint samarbete och därmed
minskar risken för att introduktionsåret kommer att uppfattas som en förlängning av lärarutbildningen."

Kapitel 6

Sid 155 "Han fann då att tandläkarstudentera hade ett betydligt högre förtroende för sina lärares kunskaper än vad som var fallet för lärarstudenterna. Man kan också uttrycka det som att lärarstudenterna i högre utsträckning ifrågasatte lärarutbildarnas förslag till lösning på problemet."

Här finns en intressant aspekt som jag tror kan ligga till grund för vår låga status. Vi vet att ifrågasättande gör oss bättre men det tar bort auktoritet! Vi vet att det är ett yrke som mår bäst av att vara i ständig utveckling men det tar bort en stadig grund att stå på.

Sid 169 "Sammanfattningsvis är erfarenheterns av portfolio i huvudsak positiva också som underlag för individuell kompetensutveckling..."

Tänk då vad det innebär när portfolio  nu blir mer barnens redskap och inte pedagogernas. Om du portfolio är så bra för individuell kompetensutveckling och vi lär oss använda den redan som barn hur utvecklade ska vi då inte bli!?!