Avslutning på processdokumentet

Men är detta en avslutning? Ja för kursen är det ju det men för arbetet medpedagogisk dokumentation med it-stöd är det ju bara början...

När jag först fick syn på informationen om den här kursen på fronter tänkte jag att det där är precis vad jag behöver, jag kände att den dokumentation vi hade innebar dubbelarbete, saknade röd tråd mellan portfolio och IUP som vi då använde, det kom visserligen vid den tidpunkten ut nytt material men inget som överensstämde med min vision av dokumentation enligt den reviderade läroplanens sätt att lära ut.

Jag hopades på att få klarhet och att denna kurs skulle ge mig en större förståelse, inte hade jag kunnat ana hur "rätt i tiden" denna kurs var och hur stora ringarna på vattnet skulle bli. Jag har inte bara fått en större förståelse av hur pedagogisk dokumentation kan fungera, förenkla och förbättra mitt arbete i förskolan för alla tre berörda parter (pedagoger, barn, brukare) jag har dessutom fått verktyg för att göra detta möjligt.

För min del fortsätter kursen fast inte med träffarna i Lindome, men genom ett samarbete med Unikum om att skapa en portal för vår digitala dokumentation, med förskollärare och forskare i ett Gu projekt om pedagogisk dokumentation, genom att föreläsa om hur vi arbetar med pedagogisk dokumentation inte bara för andra förskolor utan även för utländska lärare och sist men inte minst på det egna huset med att förbättra, förädla, förändra en dokumentation som är ett levande dokument.

Mediers påverkan i lärmiljöer

Jag kan bara applådera barnen av idag, hur kreativa och lösningsinriktade de är och hur självklart det är för dem att ta digitala medier till hjälp för att nå önskat resultat.

Barnprogram har ju alltid varit en källa till inspiration när det kommer till lekar hos barnen, detta har ju kunnat vara lite problematiskt för de barn som inte sett det som de andra vill leka. Orsakerna kan vara många. Tidigare har dessa barn fått förlita sig på den förklaring som de fått av sina vänner och försökt hänga med bäst de kan med olika resultat.

Just nu leker barnen på min avdelning en lek som de skapat utifrån barnprogrammet Labyrint.

Det de tagit fasta på utifrån detta program är avslutningsdelen där barnen hoppar över en pool med slajm för att komma fram till Didalos (spelledaren)på andra sidan. Det är viktigt att inte hamna i slajmet för då är man ute ur spelet. Barnen skapade denna miljö med hjälp av våra samlingsmattor som lades ut med lagom stora mellanrum i lekhallen och blev mellanrummen lite för stora tog de hjälp av en linjal som lades mellan prickarna och fungerade som bro.

Det de har lagt till som en extra krydda i leken är en figur som förekommer i en annan del i programmet, en robot som heter Taurus. Taurus sprutar slajm från näsan det gäller att akta sig för honom.

Det fanns barn i barngruppen som inte hade sett detta program och det började en intensiv diskussion med mycket förklarande hur man lekte leken och vilka nyckelfigurerna var.
Barnen blev ändå inte nöjda, de kände att de inte kunde ge sina kamrater tillräckligt med information för att få in den rätta känslan i leken.
 Då kläcker ett av barnen "Men vi går ju in på svt.se, där finns ju Labyrint"
Glada gick de till oss pedagoger och bad att få gå ut på nätet för att visa sina kamrater vad de pratade om. Efter att ha suttit och tittat på ett program kunde alla barnen delta i leken med samma förförståelse och samma vetskap om vilka nyckelfigurerna var.

Enligt rapporten "Småungar och medier 2010 - fakta om småbarns användning och upplevelser av medier dominerar Bolibompas websajt fullständigt, 30 % av alla barn 2–9 år besöker sajten. Det är ingen skillnad mellan de yngre och de äldre barnen, men något fler flickor (32 %) än pojkar (29 %) besöker Bolibompas sajt.(Mediarådet,http://www.statensmedierad.se/upload/Rapporter_pdf/Smaungar_&_medier2010.pdf ), så det kanske inte var så konstigt att de satt inne med den kunskapen kan man tänka. Det är ändå anmärkningsvärt att kunna plocka fram de digitala lösningarna lika självklart som att fråga fröken eller slå upp i en bok, jag ser morgondagens lärande få fäste och börja gro och det är väldigt spännande att få följa med barnen på denna resa och stödja dem däri.