En presentation i Prezi av hur vi arbetar med IKT på min avdelning Linblomman.
http://prezi.com/kzuag5hriht4/ikt-pa-linblomman/
söndag 23 mars 2014
Varför är din iPhone så stor?
Sid 4-5 Här först ser vi att förskolor som tillhör skolor och därmed bildar en gemensam enhet får tillträde till kompetensutveckling inom området IT. Någon tidigare IT-satsning har alltså inte gjorts iförskolan. Kanske är det därför förskolan ligger efter med IT- användandet?
Ja så tror jag det varit. Det har länge varit upp till förskollärarens egenintresse om hen ska lära sig något nytt inom den digitala världen.
Sid 5 IKT-användningen i undervisningen kan ge barnen nya möjligheter att söka information och skapar en annan typ av samspel mellan pedagoger och barn.
Samt mellan barn och barn. När jag läste Pedagogisk dokumentation med IT-stöd så gjorde jag ett arbete om barn och media. Där visade det sig tydligt att barnen såg datorn som ett verktyg för att skapa en gemensam grund att starta leken ifrån.
Sid 6 En del program kan användas till att fånga intresse för barn och bana en väg till andra aktiviteter medan andra program kan väcka lust till skrivande, läsande och målande. Här hänger det på pedagogens förmåga att värdera produkterna och kunna utforma ett pedagogiskt sammanhang som programmet kan ingå i. Det gäller för pedagogen att fånga upp och hjälpa barnen att vidareutveckla det intresse som väckts.
Det är precis så vi arbetar nu! Vi startar samlingen med ett avsnitt av
Biss och Kajs som bygger en kompis för att sedan gå ut i smågrupper för att reflektera och skapa utifrån det vi tillsammans upplevt. Underbart sätt att arbeta på. Så otroligt lustfyllt!
Sid 6 Det är dock inte en självklarhet att IKT tillför fördelar för barns lärande. IKT i sig kan inte heller ge någon garanti för bättre lärande utan kvaliteten avgörs framförallt hur man använder sig av möjligheterna av att strukturera kunskapsinnehållet.
Men det gäller väl allt? Bara för att barn har tillgång till saxar lär de väl sig inte klippa om inte någon visar dem hur saxen är tänkt att användas. Dessutom kan de klippa sig själva, i sitt hår och i sina kläder om inte en vuxen är med i början och guider dem i säker saxanvändning!
Sid 22 Flickans bildskapande visade att hon först ritade med hjälp av iPaden och appen Drawing Pad för att sedan gå över till vanligt papper och pennor. Medlen var olika men motivet, snögubbar, förblev det samma. Vi tolkar det som att när flickan hittade en snögubbe väcktes en skaparglädje som hon fann meningsfull.
Det är just detta att det ena inte behöver ersätta det andra som så många tror. Bara för att man erbjuder digitala verktyg betyder inte det att de analoga försvinner. Det tillför bara en bredd.
Sid 26 Pedagogerna har en vilja att använda tekniken med det vet ännu inte hur de ska använda den eller till exempel en iPad i barns läroprocesser.
Det är synd att det ligger som det står i Mentorskap i skola och förskola sid 35-36 en tanke att läraren skall kunna allt och då hindrar denna tanke lärarna att lära tillsammans med barnen. De kan inte visa sig sårbara, vara sen som kan minst utan då struntar de i det i stället.
Sid 28 En tanke som dök upp hos oss under denna process var att Toca doktor kan bli ett bra hjälpmedel för de barn som behöver öva på lekstrukturer i förskolan.
Vilken intressant tanke! Den tar jag med mig till mina kollegor!
Ja så tror jag det varit. Det har länge varit upp till förskollärarens egenintresse om hen ska lära sig något nytt inom den digitala världen.
Sid 5 IKT-användningen i undervisningen kan ge barnen nya möjligheter att söka information och skapar en annan typ av samspel mellan pedagoger och barn.
Samt mellan barn och barn. När jag läste Pedagogisk dokumentation med IT-stöd så gjorde jag ett arbete om barn och media. Där visade det sig tydligt att barnen såg datorn som ett verktyg för att skapa en gemensam grund att starta leken ifrån.
Sid 6 En del program kan användas till att fånga intresse för barn och bana en väg till andra aktiviteter medan andra program kan väcka lust till skrivande, läsande och målande. Här hänger det på pedagogens förmåga att värdera produkterna och kunna utforma ett pedagogiskt sammanhang som programmet kan ingå i. Det gäller för pedagogen att fånga upp och hjälpa barnen att vidareutveckla det intresse som väckts.
Det är precis så vi arbetar nu! Vi startar samlingen med ett avsnitt av
Biss och Kajs som bygger en kompis för att sedan gå ut i smågrupper för att reflektera och skapa utifrån det vi tillsammans upplevt. Underbart sätt att arbeta på. Så otroligt lustfyllt!
Sid 6 Det är dock inte en självklarhet att IKT tillför fördelar för barns lärande. IKT i sig kan inte heller ge någon garanti för bättre lärande utan kvaliteten avgörs framförallt hur man använder sig av möjligheterna av att strukturera kunskapsinnehållet.
Men det gäller väl allt? Bara för att barn har tillgång till saxar lär de väl sig inte klippa om inte någon visar dem hur saxen är tänkt att användas. Dessutom kan de klippa sig själva, i sitt hår och i sina kläder om inte en vuxen är med i början och guider dem i säker saxanvändning!
Sid 22 Flickans bildskapande visade att hon först ritade med hjälp av iPaden och appen Drawing Pad för att sedan gå över till vanligt papper och pennor. Medlen var olika men motivet, snögubbar, förblev det samma. Vi tolkar det som att när flickan hittade en snögubbe väcktes en skaparglädje som hon fann meningsfull.
Det är just detta att det ena inte behöver ersätta det andra som så många tror. Bara för att man erbjuder digitala verktyg betyder inte det att de analoga försvinner. Det tillför bara en bredd.
Sid 26 Pedagogerna har en vilja att använda tekniken med det vet ännu inte hur de ska använda den eller till exempel en iPad i barns läroprocesser.
Det är synd att det ligger som det står i Mentorskap i skola och förskola sid 35-36 en tanke att läraren skall kunna allt och då hindrar denna tanke lärarna att lära tillsammans med barnen. De kan inte visa sig sårbara, vara sen som kan minst utan då struntar de i det i stället.
Sid 28 En tanke som dök upp hos oss under denna process var att Toca doktor kan bli ett bra hjälpmedel för de barn som behöver öva på lekstrukturer i förskolan.
Vilken intressant tanke! Den tar jag med mig till mina kollegor!
måndag 10 mars 2014
Professionell vägledning - med samtal som redskap av Hägg och Kuoppla
Kapitel 1
Sid 20 Att samtala är på ett plan att se sig själv och den andra, att kunna möta den andra och samtidigt tydligt hålla isär det som är mitt och det som är ditt.
Detta skulle jag vilja säga är väldigt viktigt vid samtal med vfustudenter. Det är lätt annars att överföra sina egna kanske inskränkta idéer utan att ge dem en chans att göra sina egna upptäckter.
Sid 21 Syftet med det vägledande samtalet är just att utforska tänkbara versioner och pröva olika alternativ. Det innebär att vägledaren ska försöka undvika att bedöma klientens berättelse som "korrekt" eller "felaktig" och ha tilltro till människors vilja och förmåga att ta ansvar för sig själva, sina beslut och sina handlingar. Den professionella hjälparens uppgift är att stödja den förmågan.
Kapitel 2
Sid 23-24 Det finns inga enkla förklaringar till de märkliga processer som gör att kommunikationen inte fungerar i vissa situationer, att samtalet uteblir trots att båda parter har för avsikt att tala med varandra och att det i andra sammanhang går att skapa samtal som blir konstruktiva.
Det är nog detta som jag kallar att prata olika språk och då menar jag inte att man pratar två olika språk som engelska och svenska, utan att båda talar samma språk men på något sätt lyckas prata förbi varandra. Jag har upplevt det flera gånger när två personer sitter och har en hetsig diskussion där de tror sig vara oense när de i själva verket menar samma sak!
Kapitel 3
Sid 42-44 samtalsmodeller med tre faser
Fas 1 - klargöra situationen kr klientens perspektiv, förstå klienten, sammanfatta gärna det du hört för att se så det stämmer
Fas 2 - vidga perspektiv, se möjligheter och begränsningar, sätta mål
Fas 3 - göra en handlingsplan, ge stöd för genomförande, utvärdera
Sid 44-45 ett konstruktivistiskt perspektiv
Handledaren skall:
Fas 1 - skapa respektfull och personlig kontakt, ange ramarna, ge stöd att berätta
Fas 2 - hjälpa klienten att konstruera möjliga handlingsplaner, identifiera nya sött att "göra", "kunna" och " vara".
Fas 3 - formulera planer och strategier för handlingar, utvärdera och avsluta
Sid 47
Den pedagogiska modellen
Ett sätt att lära ut samtal på
- uppvärmning
- teoretisk genomgång, förklaring sv. Begrepp och färdigheter
- modell
- övningar
- feedback
- integration
- återkommande utvärderingar
Sid 48 att ge feedback
-Fokusera på beteende som du kan se och höra
- Beskriv det du sett/hört
- Berätta hur du reagerat på det beteende du beskrivit.
Kapitel 4
Sid 54 om vägledaren anger en tidsram för samtalet får klienten en möjlighet att disponera tiden och inte spara det viktigaste tills det blivit försent...
...När det blir dags att avsluta kan samtalsledaren påminna om att den överenskomna tiden snart är slut utan att klienten behöver känna sig avbruten eller avvisad.
Även Anders Engquist påpekar vikten av att meddela klienten en tidsmall/struktur i boken Om konsten att samtala. Detta för att förbereda klienten på hur tiden kan disponeras och för att vissa kan slappna av mer om de vet vad dom kommer hända..
Jag har även fört in detta mer i arbetet på avdelningen med barnen och känner att barnen blir ännu mer entusiastiska inför aktiviteter när de vet på ett ungefär vad som väntas av dem. Detta går rakt emot det jag fick lära mig i min praktik då jag skulle hålla hårt i samlingslådan och inte låta någon få veta ngt i förväg.
Sid 55 om det finns anledning att träffas igen kan vägledaren och klienten komma överens om uppgifter som klienten ska genomföra till nästa gång.
Jag har vid upprepade gånger testat detta och kommit fram till att det är ett bra sätt för att få en utveckling och process framåt.
Sid 57 Det Kundera lyft fram här kan användas som en bild för det goda lyssnandet: jag lånar ut mitt öra, låter det ockuperas av den andras berättelse. Det är kärnan i lyssnandet. Det innebär inte att det är olämpligt att den so, lyssnar delar med sig av sina erfarenheter om en ger berättaren stöd och bekräftelse.
Jag upplever att det är riktigt svårt ibland att låta bli att berätta liknande saker som hänt mig eller som jag direkt ser en lösning på ett problem att hålla detta inne.
Sid 58 Att lyssna innebär att:
- höra vad den andra säger
- försöka förstå det den andre säger och kunna sätta in det i rätt sammanhang
- få den jag lyssnar till att uppfatta att jag hört och försökt förstå.
Sid 59 Verktyg för professionellt lyssnande
1. Icke-verbala redskap:
- rumsliga arrangemang
- ögonkontakt
- hållning som visar närvaro, koncentration och lugn
- följsamhet, stöd för berättelsen med nickningar, mimik, småljud som mm och
- röstläge och taltempo som anpassas efter klienten.
2. Verbala redskap:
- omformulering av fakta och känslor som klienten uttrycker
- sammanfattningar
- frågor som återknyter till tidigare teman.
Påminner om det Helena Pokka pratade om i sin föreläsning.
Sid 60-61 Den lyhörda samtalsledaren uppfattar och respekterar klientens gränser genom att hålla rätt avstånd. Om klienten markerar att han vill flytta sig en bit längre bort, om han drar sig undan när vägledaren lutar sig framåt kan det vara ett tecken på att hans personliga rumsliga gräns är hotad.
Känner igen mig här, jag har ett behov av en ganska stor rumslig gräns, jag gillar inte att kramas hela tiden som många andra och kan då felaktigt bli dömd som att jag inte bryr mig tillräckligt. Hade en kollega som ville stå väldigt nära vid samtal och jag hade otroligt svårt att fokusera på det som sades utan bara på hur litet avståndet var.
Sid 69 Öppna frågor - den som frågar vet inte svaret
(Hur mår du?)
Slutna frågor - besvaras med enkla fakta
(Vilket år är du född)
Sid 70 Ledande frågor - innehåller ett svarsalternativ
( mår du bra?)
Sid 71 Attackfrågor - innehåller en anklagelse, en attack eller ett ifrågasättande
(Vem har slängt jackan på golvet?)
Sid 72 I ett problemlösningssamtal är det bra att ta reda på
- när beslutet måste fattas (tid)
- hur det påverkar viktiga personer inklientens omgivning (relationer)
- vilka ekonomiska konsekvenser det får (ekonomi)
Sid 77 fas 2
Syftet med den andra fasen är att vidga perspektiv och sätta upp mål.
Sid 78 de alternativ som samtalsledaren tar upp ska ha formen av erbjudanden. Om klienten inte accepterar dessa måste vägledaren backa.
Sid 78-88 arbetssätt:
- sammanfattning ur vägledarens perspektiv
(Som fas 1 men med egna iakttagelser och reflektioner)
- verbalisering
(Sätta ord på klientens känsla utan att denne har uttryckt den)
- konfrontation
(Tydliggöra något motsägelsefullt i klientens berättelse, ta reda på mer)
- utmaning
( syftet är att få klienten att tänka i nya banor)
- listning
(Listor med positiva resp. negativa sidor)
- visualisering
(Synliggöra alternativen med hjälp av bilder)
- rollspel
(Rollbyten som får klienten att inta nya perspektiv)
- information
Sid 88 Färdigheter i fas 3
Avsluta och utvärdera
Sid 89 färdigheter:
- spåna
(Brainstorma)
- inventera
(Ge klienten tillfälle att undersöka vilket stöd och vilka resurser han kan mobilisera genom att ställa frågor och ge klienten i uppgift att undersöka)
- formulera delmål
(Om klienten eftersträvar ett långsiktigt mål kan det behövas hållplatser på vägen)
- utvärdera
(Enklaste modellen ställa lite frågor om samtalet och samtalsledaren)
- avsluta
(Påminna om tystnadsplikt, fråga om det finns någon avslutande fråga)
KAPITEL 5
Sid 100 vi har märkt att det framförallt är svårt för lärare att vara tillräckligt tålmodiga och låta eleven arbeta och ta ansvar och inte alltför snabbt undervisa eleven om vad hon borde göra och sedan försöka övertyga henne om vad som är den goda lösningen.
Precis det jag skrev innan!
Sid 103 om man jämför ett utvecklingssamtal med en orientering i ett landskap är det samtalsledaren som ska underlätta för eleven att hitta i terrängen.
KAPITEL 6
Sid 122 samtal är inte linjära utan slingrar sig fram.
Sid 20 Att samtala är på ett plan att se sig själv och den andra, att kunna möta den andra och samtidigt tydligt hålla isär det som är mitt och det som är ditt.
Detta skulle jag vilja säga är väldigt viktigt vid samtal med vfustudenter. Det är lätt annars att överföra sina egna kanske inskränkta idéer utan att ge dem en chans att göra sina egna upptäckter.
Sid 21 Syftet med det vägledande samtalet är just att utforska tänkbara versioner och pröva olika alternativ. Det innebär att vägledaren ska försöka undvika att bedöma klientens berättelse som "korrekt" eller "felaktig" och ha tilltro till människors vilja och förmåga att ta ansvar för sig själva, sina beslut och sina handlingar. Den professionella hjälparens uppgift är att stödja den förmågan.
Kapitel 2
Sid 23-24 Det finns inga enkla förklaringar till de märkliga processer som gör att kommunikationen inte fungerar i vissa situationer, att samtalet uteblir trots att båda parter har för avsikt att tala med varandra och att det i andra sammanhang går att skapa samtal som blir konstruktiva.
Det är nog detta som jag kallar att prata olika språk och då menar jag inte att man pratar två olika språk som engelska och svenska, utan att båda talar samma språk men på något sätt lyckas prata förbi varandra. Jag har upplevt det flera gånger när två personer sitter och har en hetsig diskussion där de tror sig vara oense när de i själva verket menar samma sak!
Kapitel 3
Sid 42-44 samtalsmodeller med tre faser
Fas 1 - klargöra situationen kr klientens perspektiv, förstå klienten, sammanfatta gärna det du hört för att se så det stämmer
Fas 2 - vidga perspektiv, se möjligheter och begränsningar, sätta mål
Fas 3 - göra en handlingsplan, ge stöd för genomförande, utvärdera
Sid 44-45 ett konstruktivistiskt perspektiv
Handledaren skall:
Fas 1 - skapa respektfull och personlig kontakt, ange ramarna, ge stöd att berätta
Fas 2 - hjälpa klienten att konstruera möjliga handlingsplaner, identifiera nya sött att "göra", "kunna" och " vara".
Fas 3 - formulera planer och strategier för handlingar, utvärdera och avsluta
Sid 47
Den pedagogiska modellen
Ett sätt att lära ut samtal på
- uppvärmning
- teoretisk genomgång, förklaring sv. Begrepp och färdigheter
- modell
- övningar
- feedback
- integration
- återkommande utvärderingar
Sid 48 att ge feedback
-Fokusera på beteende som du kan se och höra
- Beskriv det du sett/hört
- Berätta hur du reagerat på det beteende du beskrivit.
Kapitel 4
Sid 54 om vägledaren anger en tidsram för samtalet får klienten en möjlighet att disponera tiden och inte spara det viktigaste tills det blivit försent...
...När det blir dags att avsluta kan samtalsledaren påminna om att den överenskomna tiden snart är slut utan att klienten behöver känna sig avbruten eller avvisad.
Även Anders Engquist påpekar vikten av att meddela klienten en tidsmall/struktur i boken Om konsten att samtala. Detta för att förbereda klienten på hur tiden kan disponeras och för att vissa kan slappna av mer om de vet vad dom kommer hända..
Jag har även fört in detta mer i arbetet på avdelningen med barnen och känner att barnen blir ännu mer entusiastiska inför aktiviteter när de vet på ett ungefär vad som väntas av dem. Detta går rakt emot det jag fick lära mig i min praktik då jag skulle hålla hårt i samlingslådan och inte låta någon få veta ngt i förväg.
Sid 55 om det finns anledning att träffas igen kan vägledaren och klienten komma överens om uppgifter som klienten ska genomföra till nästa gång.
Jag har vid upprepade gånger testat detta och kommit fram till att det är ett bra sätt för att få en utveckling och process framåt.
Sid 57 Det Kundera lyft fram här kan användas som en bild för det goda lyssnandet: jag lånar ut mitt öra, låter det ockuperas av den andras berättelse. Det är kärnan i lyssnandet. Det innebär inte att det är olämpligt att den so, lyssnar delar med sig av sina erfarenheter om en ger berättaren stöd och bekräftelse.
Jag upplever att det är riktigt svårt ibland att låta bli att berätta liknande saker som hänt mig eller som jag direkt ser en lösning på ett problem att hålla detta inne.
Sid 58 Att lyssna innebär att:
- höra vad den andra säger
- försöka förstå det den andre säger och kunna sätta in det i rätt sammanhang
- få den jag lyssnar till att uppfatta att jag hört och försökt förstå.
Sid 59 Verktyg för professionellt lyssnande
1. Icke-verbala redskap:
- rumsliga arrangemang
- ögonkontakt
- hållning som visar närvaro, koncentration och lugn
- följsamhet, stöd för berättelsen med nickningar, mimik, småljud som mm och
- röstläge och taltempo som anpassas efter klienten.
2. Verbala redskap:
- omformulering av fakta och känslor som klienten uttrycker
- sammanfattningar
- frågor som återknyter till tidigare teman.
Påminner om det Helena Pokka pratade om i sin föreläsning.
Sid 60-61 Den lyhörda samtalsledaren uppfattar och respekterar klientens gränser genom att hålla rätt avstånd. Om klienten markerar att han vill flytta sig en bit längre bort, om han drar sig undan när vägledaren lutar sig framåt kan det vara ett tecken på att hans personliga rumsliga gräns är hotad.
Känner igen mig här, jag har ett behov av en ganska stor rumslig gräns, jag gillar inte att kramas hela tiden som många andra och kan då felaktigt bli dömd som att jag inte bryr mig tillräckligt. Hade en kollega som ville stå väldigt nära vid samtal och jag hade otroligt svårt att fokusera på det som sades utan bara på hur litet avståndet var.
Sid 69 Öppna frågor - den som frågar vet inte svaret
(Hur mår du?)
Slutna frågor - besvaras med enkla fakta
(Vilket år är du född)
Sid 70 Ledande frågor - innehåller ett svarsalternativ
( mår du bra?)
Sid 71 Attackfrågor - innehåller en anklagelse, en attack eller ett ifrågasättande
(Vem har slängt jackan på golvet?)
Sid 72 I ett problemlösningssamtal är det bra att ta reda på
- när beslutet måste fattas (tid)
- hur det påverkar viktiga personer inklientens omgivning (relationer)
- vilka ekonomiska konsekvenser det får (ekonomi)
Sid 77 fas 2
Syftet med den andra fasen är att vidga perspektiv och sätta upp mål.
Sid 78 de alternativ som samtalsledaren tar upp ska ha formen av erbjudanden. Om klienten inte accepterar dessa måste vägledaren backa.
Sid 78-88 arbetssätt:
- sammanfattning ur vägledarens perspektiv
(Som fas 1 men med egna iakttagelser och reflektioner)
- verbalisering
(Sätta ord på klientens känsla utan att denne har uttryckt den)
- konfrontation
(Tydliggöra något motsägelsefullt i klientens berättelse, ta reda på mer)
- utmaning
( syftet är att få klienten att tänka i nya banor)
- listning
(Listor med positiva resp. negativa sidor)
- visualisering
(Synliggöra alternativen med hjälp av bilder)
- rollspel
(Rollbyten som får klienten att inta nya perspektiv)
- information
Sid 88 Färdigheter i fas 3
Avsluta och utvärdera
Sid 89 färdigheter:
- spåna
(Brainstorma)
- inventera
(Ge klienten tillfälle att undersöka vilket stöd och vilka resurser han kan mobilisera genom att ställa frågor och ge klienten i uppgift att undersöka)
- formulera delmål
(Om klienten eftersträvar ett långsiktigt mål kan det behövas hållplatser på vägen)
- utvärdera
(Enklaste modellen ställa lite frågor om samtalet och samtalsledaren)
- avsluta
(Påminna om tystnadsplikt, fråga om det finns någon avslutande fråga)
KAPITEL 5
Sid 100 vi har märkt att det framförallt är svårt för lärare att vara tillräckligt tålmodiga och låta eleven arbeta och ta ansvar och inte alltför snabbt undervisa eleven om vad hon borde göra och sedan försöka övertyga henne om vad som är den goda lösningen.
Precis det jag skrev innan!
Sid 103 om man jämför ett utvecklingssamtal med en orientering i ett landskap är det samtalsledaren som ska underlätta för eleven att hitta i terrängen.
KAPITEL 6
Sid 122 samtal är inte linjära utan slingrar sig fram.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)