Pedagogiskt arbete – Ett nytt forskningsfält vid Linköpings universitet inom det utbildnings- vetenskapliga området - Hultman och Martinsson

sid 13

Utgångspunkten för oss är, som skall framgå nedan, att betrakta Pedagogiskt arbete som ett tvärvetenskapligt forskningsfält. Med denna utgångspunkt blir en diskussion av det nya ämnets kärna eller förhållande till pedagogikämnet inte lika akut.4

sid 13-14

Stefan Björklund, professor i statsvetenskap. I uppsat- sen "Att bygga på vetenskaplig grund" urskiljer och diskuterar han fem olika innebörder av begreppet forskningsanknytning.5 De tre första av dessa är relativt välbekanta och vanligt förekommande.
Man kan med forskningsanknytning dels avse infogandet av aktuella forskningsrön i undervisningen, dels att undervisningsstoffet är veten- skapligt aktuellt, dels att det till grundutbildningen finns knutet ett adekvat forskningsområde med forskarutbildning, dels undervisning i vetenskaplig metodik. Forskningsanknytning kan också innebära att man skapar en undervisningssituation som stimulerar nyfikenhet och problemfantasi och som skapar förutsättningar för att den studerande tillägnar sig en vetenskaplig attityd och ett aktivt förhållningssätt till kunskapsstoffet.

 Den andra preciseringen som Björklund för fram innebär att den studer- ande genom forskningsanknytning skall introduceras i det vetenskapliga samtalet och de värderingar som garanterat dess existens genom skiftande vetenskapliga och politiska konjunkturer. Med denna precisering ifråga- sätter Björklund indirekt uppfattningen att forskningsanknytning kan redu- ceras till att handla om att sammanbinda en tänkt s k forskningsfront med den grundläggande utbildningen.

Den fjärde kan man säga att jag jobbar med vid forskningsskolan med barnen då vi använder ord som hypotes osv, skapar en vetenskaplig attityd och stimulerar nyfikenhet...

sid 19

Den stånd- punkt som Grimmett & MacKinnon väljer att formulera liknar således lärarens praktiska och metodiska kunnande vid hantverkskunskap. De är enligt oss användbara, även om man inte helt accepterar deras slutsatser, då de visar på att kunskapsgenerering i dessa sammanhang är något som kan betraktas kontextuellt och situationsbundet. Forskningen och kunskapsbil- dandet kan börja i praktiken och inte alltid tvärtom.

sid 20

Pedagogiskt arbete och en utbildningsvetenskaplig kompetens

1. Det innehåller moment i den grundläggande högskoleutbildningen som är rent praktiska, som bygger på yrkespraxis och som förmedlas genom praktisk övning.
   
2. Det möjliggör i olika grad teoretiskt reflektion över dessa praktiska moments form, syfte och innehåll.
   
3. Det kan kopplas till en forskningsöverbyggnad som tillvaratar ämnets närhet till den egentliga yrkesfältet men som också utifrån denna närhet till praktiken kan generera vetenskapligt kvalificerad och intressant forskning samt förmedla relevant frontforskning.
   
    Här blir ju min tanke att detta påminner om det systematiska kvalitetsarbete som vi skall göra nu i förskolan. Så alltså har forskare i flera år kämpat för att vi ska få möjligheten att kunna forska och sen huxflux ska alla förskollärare kunna göra detta över natt... Rimmar illa i min värld...
   
   sid 25
   
   
   Konstruktionen av det nya ämnet bör utgå från lärar- praktiken, med dess komplexa innehåll, och de krav den ställer på den bli- vande läraren. Det akademiska i innehållet i utbildningen, förutom ämnes- kunskaper, bör formuleras som en stimulerande miljö där lärarstudenten erövrar förmågan att problematisera och kritiskt metodiskt reflektera över undervisningens form och innehåll på olika nivåer och olika kontexter. I detta sammanhang har didaktiken en given roll då den innehåller både praktiskt normativa och deskriptivt analytiska delar som kräver teoretisk reflektion på olika sätt. 
   
   sid 26
   
   

   Utredningen sammanfattar sin syn på området pedagogiskt arbete på föl- jande sätt:
   Vi använder mer precist termen pedagogiskt arbete i fyra bemärkelser. Pe- dagogiskt arbete är för det första ett sammanfattande begrepp för pedago- giskt baserad praktik eller verksamhet. Begreppet innesluter lärande, un- dervisning och utbildning samt didaktiska frågeställningar. Vi betonar att pedagogiskt arbete förekommer i skilda organisatoriska sammanhang, varav skolan är ett. Valet av term skall således ange att det traditionella perspektivet på skolans verksamhet bör vidgas. Termen pedagogiskt arbete kan, för det andra, avse ett kunskapsområde som behandlar organiserad verksamhet i syfte att leda till individers lärande. För det tredje är pedago- giskt arbete en benämning på ett forskningsområde, som är ämnesövergri- pande. Kunskaper från en rad ämnen och områden behövs för att belysa fenomenet pedagogiskt arbete. Forskningen är således en angelägenhet för fler än pedagoger. Gemensamt för olika forskningsinriktningar är att ut- gångspunkten tas i den pedagogiska praktiken, sedan kan olika forskare anlägga vitt skilda perspektiv – innehållsmässiga, kulturella, organisatoris- ka, historiska. Forskningens syfte är att utveckla ny kunskap som till stor del bör vara tillämpningsbar och kan användas av lärare och lärande. För det fjärde är pedagogiskt arbete en benämning på ett ämnesområde. Den som studerar ämnet tränar förmågan att beskriva, analysera och förstå fe- nomenet pedagogiskt arbete. Han eller hon ökar sitt eget praktiska kun- nande att utföra eller organisera pedagogiskt arbete. Han eller hon tilläg- nar sig också förmågan att anlägga olika perspektiv och därmed förhålla sig kritiskt värderande till den egna verksamheten.
   
   sid 27
   
   

   Vad vi ser framför oss är emellertid att ett särskilt ansvar tas för sambandet mellan praktik och teori inom vårt kompetensområde. En sådan inriktning är också förenlig med pedagogiskt arbete som forskningsområde.
   
   

UTBILDNINGSVETENSKAP - ett vetenskapsområde tar form av Berit Askling

Pedagogiskt arbete. En social konstruktion för att fylla en social funktion - Ericson, Arreman Inger

Sid 40
I den praktiknära metodikundervisningen fokuserades den metodiska överföringen av kunskapsinnehåll i respektive ämne, dvs. hur vi lärarkandidater skulle planera och genomföra undervisning i de olika ämnena. I ämnet pedagogik undervisades primärt om barn och ungdomars utveckling och lärande utifrån Piagets kognitiva teorier, med ett psykologiskt perspektiv på inlärning och utveckling. Ped- agogikämnet kunde visserligen upplevas av oss lärarkandidater som intressant, men var också betraktat som ett ämne rätt fjärmat från den skolförlagda verkligheten med undervisning, inlärning och hantering av elever som både individer och grupper. 

sid 41
När vi med erfarenheter från våra praktikperioder hade konkreta frågeställningar om undervisning och olika slags problem i klassrummet – bus, bråk, rättvisa, sociala problem och klassiska problem med pojkar och flickor – dvs. övergripande frågor om uppfostran och undervisning, lämnades vi helt i sticket. Om frågorna inte var av ämnesmetodisk karaktär hörde de inte till ämnesmetodik. Sådana “konkreta” och allmänna frågor, fick vi veta, låg också utanför pedagogikundervisningens område.

sid 48

Sammanfattningsvis kan man konstatera att pedagogikämnet, enligt ämnets egna företrädare, aldrig haft i uppdrag att forska i de processer som ingår i lärande och lärares arbete. Därför har heller inte pedagogiken haft sådana rön att föra ut till de pedagogiska praktikerna, lärarna. De verksamma lärarna, som varit intresserade av att bedriva pedagogisk forskning, har infogats i den positivistiska forskningstradition som föreskrivits av ämnet pedagogik. Trots att lärarutbildning skett inom högskolan, har de utexaminerade lärarna inte haft behörighet till forskarutbildning om undervisning och lärande, utan komplettering av 60 poäng i pedagogik.

sid 48-49
 Carlgren (1999) analyserar den problema- tiska relationen mellan lärare och pedagogikämnet och pekar på hur missförhållandena mellan pedagogik och lärare har uppstått. Carlgren menar att pedagogikämnet aldrig har utvecklat en helhetssyn på lärararbetet, eftersom pedagogiken endast refererat till avgränsade delar av lärares arbete. Dessutom har lärare, genom pedagogikens försorg, utpekats som syndabockar för skolans alla misslyckanden:
Pedagogy does not see what teachers do, and as a consequence: teachers do not see themselves what they do since they are only offered the reductionistic spectacles of pedagogy. It’s therefore not surprising that teachers have been the scapegoats for all perceived failures in school. (Carlgren, 1999, p. 228)

   Så spännande! Är det därför reflektion kring vårt arbete först kommit nu? 

Sid 50

På olika sätt har det framkommit att ämnet pedagogik inte motsvarat de krav på en mer praktikinriktad forskning, som bl.a. ställts av företrädare för lärarutbildningen. Inte heller har pedagogikämnet givit tillträde till forskarutbildning för de verksamma lärarna och lärarutbildarna, i analogi med det forsk- ningstillträde som exempelvis finns inom det medicinska området.

Sid 51

Lärare och lärarutbildare ska inom det nya forskningsområdet Pedagogiskt arbete ges möjlighet att bedriva forskning och genomföra forskarutbildning utifrån kunskapsbasen lärarutbildning och den praktiska yrkeserfarenheten som lärare:
Forskning och forskarutbildning i Pedagogiskt arbete tar sin utgångspunkt i den pedagogiska yrkesverksamhetens teori och praktik och knyter därför främst an till de metodiskt praktiska delarna i grundutbildningen[...]
(Studieplan för forskarutbildning i Pedagogiskt arbete, Umeå universitet, 2000)

sid 52

 I Pedagogiskt arbete kommer enligt forskningsstrategin, de tvär- vetenskapliga perspektiven att vara en given utgångspunkt för forskningen. Professorer och lektorer inom Pedagogiskt arbete, som undervisar och handleder de forskarstuderande, har kompetenser som spänner över ett vitt fält, där ekonomisk historia, genusforskning, konstvetenskap, litteraturvetenskap, matematik, naturvetenskap, psykologi och pedagogik ingår. Kön, klass och etnicitet är övergripande begrepp som skall genomsyra hela forskningsområdet.