Pedagogiskt arbete. En social konstruktion för att fylla en social funktion - Ericson, Arreman Inger

Sid 40
I den praktiknära metodikundervisningen fokuserades den metodiska överföringen av kunskapsinnehåll i respektive ämne, dvs. hur vi lärarkandidater skulle planera och genomföra undervisning i de olika ämnena. I ämnet pedagogik undervisades primärt om barn och ungdomars utveckling och lärande utifrån Piagets kognitiva teorier, med ett psykologiskt perspektiv på inlärning och utveckling. Ped- agogikämnet kunde visserligen upplevas av oss lärarkandidater som intressant, men var också betraktat som ett ämne rätt fjärmat från den skolförlagda verkligheten med undervisning, inlärning och hantering av elever som både individer och grupper. 

sid 41
När vi med erfarenheter från våra praktikperioder hade konkreta frågeställningar om undervisning och olika slags problem i klassrummet – bus, bråk, rättvisa, sociala problem och klassiska problem med pojkar och flickor – dvs. övergripande frågor om uppfostran och undervisning, lämnades vi helt i sticket. Om frågorna inte var av ämnesmetodisk karaktär hörde de inte till ämnesmetodik. Sådana “konkreta” och allmänna frågor, fick vi veta, låg också utanför pedagogikundervisningens område.

sid 48

Sammanfattningsvis kan man konstatera att pedagogikämnet, enligt ämnets egna företrädare, aldrig haft i uppdrag att forska i de processer som ingår i lärande och lärares arbete. Därför har heller inte pedagogiken haft sådana rön att föra ut till de pedagogiska praktikerna, lärarna. De verksamma lärarna, som varit intresserade av att bedriva pedagogisk forskning, har infogats i den positivistiska forskningstradition som föreskrivits av ämnet pedagogik. Trots att lärarutbildning skett inom högskolan, har de utexaminerade lärarna inte haft behörighet till forskarutbildning om undervisning och lärande, utan komplettering av 60 poäng i pedagogik.

sid 48-49
 Carlgren (1999) analyserar den problema- tiska relationen mellan lärare och pedagogikämnet och pekar på hur missförhållandena mellan pedagogik och lärare har uppstått. Carlgren menar att pedagogikämnet aldrig har utvecklat en helhetssyn på lärararbetet, eftersom pedagogiken endast refererat till avgränsade delar av lärares arbete. Dessutom har lärare, genom pedagogikens försorg, utpekats som syndabockar för skolans alla misslyckanden:
Pedagogy does not see what teachers do, and as a consequence: teachers do not see themselves what they do since they are only offered the reductionistic spectacles of pedagogy. It’s therefore not surprising that teachers have been the scapegoats for all perceived failures in school. (Carlgren, 1999, p. 228)

   Så spännande! Är det därför reflektion kring vårt arbete först kommit nu? 

Sid 50

På olika sätt har det framkommit att ämnet pedagogik inte motsvarat de krav på en mer praktikinriktad forskning, som bl.a. ställts av företrädare för lärarutbildningen. Inte heller har pedagogikämnet givit tillträde till forskarutbildning för de verksamma lärarna och lärarutbildarna, i analogi med det forsk- ningstillträde som exempelvis finns inom det medicinska området.

Sid 51

Lärare och lärarutbildare ska inom det nya forskningsområdet Pedagogiskt arbete ges möjlighet att bedriva forskning och genomföra forskarutbildning utifrån kunskapsbasen lärarutbildning och den praktiska yrkeserfarenheten som lärare:
Forskning och forskarutbildning i Pedagogiskt arbete tar sin utgångspunkt i den pedagogiska yrkesverksamhetens teori och praktik och knyter därför främst an till de metodiskt praktiska delarna i grundutbildningen[...]
(Studieplan för forskarutbildning i Pedagogiskt arbete, Umeå universitet, 2000)

sid 52

 I Pedagogiskt arbete kommer enligt forskningsstrategin, de tvär- vetenskapliga perspektiven att vara en given utgångspunkt för forskningen. Professorer och lektorer inom Pedagogiskt arbete, som undervisar och handleder de forskarstuderande, har kompetenser som spänner över ett vitt fält, där ekonomisk historia, genusforskning, konstvetenskap, litteraturvetenskap, matematik, naturvetenskap, psykologi och pedagogik ingår. Kön, klass och etnicitet är övergripande begrepp som skall genomsyra hela forskningsområdet.