Pedagogiskt arbete – Ett nytt forskningsfält vid Linköpings universitet inom det utbildnings- vetenskapliga området - Hultman och Martinsson

sid 13

Utgångspunkten för oss är, som skall framgå nedan, att betrakta Pedagogiskt arbete som ett tvärvetenskapligt forskningsfält. Med denna utgångspunkt blir en diskussion av det nya ämnets kärna eller förhållande till pedagogikämnet inte lika akut.4

sid 13-14

Stefan Björklund, professor i statsvetenskap. I uppsat- sen "Att bygga på vetenskaplig grund" urskiljer och diskuterar han fem olika innebörder av begreppet forskningsanknytning.5 De tre första av dessa är relativt välbekanta och vanligt förekommande.
Man kan med forskningsanknytning dels avse infogandet av aktuella forskningsrön i undervisningen, dels att undervisningsstoffet är veten- skapligt aktuellt, dels att det till grundutbildningen finns knutet ett adekvat forskningsområde med forskarutbildning, dels undervisning i vetenskaplig metodik. Forskningsanknytning kan också innebära att man skapar en undervisningssituation som stimulerar nyfikenhet och problemfantasi och som skapar förutsättningar för att den studerande tillägnar sig en vetenskaplig attityd och ett aktivt förhållningssätt till kunskapsstoffet.

 Den andra preciseringen som Björklund för fram innebär att den studer- ande genom forskningsanknytning skall introduceras i det vetenskapliga samtalet och de värderingar som garanterat dess existens genom skiftande vetenskapliga och politiska konjunkturer. Med denna precisering ifråga- sätter Björklund indirekt uppfattningen att forskningsanknytning kan redu- ceras till att handla om att sammanbinda en tänkt s k forskningsfront med den grundläggande utbildningen.

Den fjärde kan man säga att jag jobbar med vid forskningsskolan med barnen då vi använder ord som hypotes osv, skapar en vetenskaplig attityd och stimulerar nyfikenhet...

sid 19

Den stånd- punkt som Grimmett & MacKinnon väljer att formulera liknar således lärarens praktiska och metodiska kunnande vid hantverkskunskap. De är enligt oss användbara, även om man inte helt accepterar deras slutsatser, då de visar på att kunskapsgenerering i dessa sammanhang är något som kan betraktas kontextuellt och situationsbundet. Forskningen och kunskapsbil- dandet kan börja i praktiken och inte alltid tvärtom.

sid 20

Pedagogiskt arbete och en utbildningsvetenskaplig kompetens

1. Det innehåller moment i den grundläggande högskoleutbildningen som är rent praktiska, som bygger på yrkespraxis och som förmedlas genom praktisk övning.
   
2. Det möjliggör i olika grad teoretiskt reflektion över dessa praktiska moments form, syfte och innehåll.
   
3. Det kan kopplas till en forskningsöverbyggnad som tillvaratar ämnets närhet till den egentliga yrkesfältet men som också utifrån denna närhet till praktiken kan generera vetenskapligt kvalificerad och intressant forskning samt förmedla relevant frontforskning.
   
    Här blir ju min tanke att detta påminner om det systematiska kvalitetsarbete som vi skall göra nu i förskolan. Så alltså har forskare i flera år kämpat för att vi ska få möjligheten att kunna forska och sen huxflux ska alla förskollärare kunna göra detta över natt... Rimmar illa i min värld...
   
   sid 25
   
   
   Konstruktionen av det nya ämnet bör utgå från lärar- praktiken, med dess komplexa innehåll, och de krav den ställer på den bli- vande läraren. Det akademiska i innehållet i utbildningen, förutom ämnes- kunskaper, bör formuleras som en stimulerande miljö där lärarstudenten erövrar förmågan att problematisera och kritiskt metodiskt reflektera över undervisningens form och innehåll på olika nivåer och olika kontexter. I detta sammanhang har didaktiken en given roll då den innehåller både praktiskt normativa och deskriptivt analytiska delar som kräver teoretisk reflektion på olika sätt. 
   
   sid 26
   
   

   Utredningen sammanfattar sin syn på området pedagogiskt arbete på föl- jande sätt:
   Vi använder mer precist termen pedagogiskt arbete i fyra bemärkelser. Pe- dagogiskt arbete är för det första ett sammanfattande begrepp för pedago- giskt baserad praktik eller verksamhet. Begreppet innesluter lärande, un- dervisning och utbildning samt didaktiska frågeställningar. Vi betonar att pedagogiskt arbete förekommer i skilda organisatoriska sammanhang, varav skolan är ett. Valet av term skall således ange att det traditionella perspektivet på skolans verksamhet bör vidgas. Termen pedagogiskt arbete kan, för det andra, avse ett kunskapsområde som behandlar organiserad verksamhet i syfte att leda till individers lärande. För det tredje är pedago- giskt arbete en benämning på ett forskningsområde, som är ämnesövergri- pande. Kunskaper från en rad ämnen och områden behövs för att belysa fenomenet pedagogiskt arbete. Forskningen är således en angelägenhet för fler än pedagoger. Gemensamt för olika forskningsinriktningar är att ut- gångspunkten tas i den pedagogiska praktiken, sedan kan olika forskare anlägga vitt skilda perspektiv – innehållsmässiga, kulturella, organisatoris- ka, historiska. Forskningens syfte är att utveckla ny kunskap som till stor del bör vara tillämpningsbar och kan användas av lärare och lärande. För det fjärde är pedagogiskt arbete en benämning på ett ämnesområde. Den som studerar ämnet tränar förmågan att beskriva, analysera och förstå fe- nomenet pedagogiskt arbete. Han eller hon ökar sitt eget praktiska kun- nande att utföra eller organisera pedagogiskt arbete. Han eller hon tilläg- nar sig också förmågan att anlägga olika perspektiv och därmed förhålla sig kritiskt värderande till den egna verksamheten.
   
   sid 27
   
   

   Vad vi ser framför oss är emellertid att ett särskilt ansvar tas för sambandet mellan praktik och teori inom vårt kompetensområde. En sådan inriktning är också förenlig med pedagogiskt arbete som forskningsområde.