Om konsten att samtala

Kapitel 1
Sid 14  "There is nothing like the best way to talk to people. There is only your best way."

Sid 15-16 "... Vars och ens strävan gå ut på att hitta ett eget bästa sätt att arbeta med människor. En bra början kan vara att försöka komma underfund med var jag har min talang, inom vilka områden jag tror att jag kan nå bra resultat och vad jag bör undvika eller utveckla om jag så vill.

Sid 17 "istället för att vara brutal eller "gå på" människor försöker jag bidra till en atmosfär som medför att samtalspartnern själv, åtminstone till stor del, får bestämma takten. Det gäller att "locka fram" och inte "bända upp"."

Vara mänsklig!

Sid 18 " Jag försöker att vara och bete mig på ett sådant sätt som jag själv skulle vilja bli bemött om jag befann mig i en liknande situation."

Sid 18 "...en triangel där hörnen består av teori, erfarenhet, intuition/fantasi och dör samtalet ligger i mitten av triangeln."

Sid 24 "När man är tjugo år har man löst världsgåtan, vid trettio börjar man tänka över den och vid fyrtio finner man den olöslig./Strindberg"

Sid 25 "...att skriva komplicerat är lätt, att skriva enkelt är ett hårt arbete. Jag tror nog enkelhet är det svåraste som finns./ Julien Green"

Kapitel 3







Påminner om det vi brukar kalla att alla har sin egen förförståelse och att denna påverkar allt man ser och tar in och gör att den mottagna informationen tolkas olika.

Sid 50



Kan vara bra att veta...

Sid 55
Forskarna visade också i sina undersökningar att det är möjligt att kvalitetshöjning inlärning från yt- till djupinlärning genom att påverka de studerandes förhandsinställning till stoffet. Genom uppmaningar att försöka se helheter, sammanhang och att komma underfund med stoffets mening konstaterade man att inlärningen kunde förbättras åt det holistiska hållet. Analysen visade att hopkopplingen av detaljer till meningsfulla samband är vad som sker när människor utvecklas i livet, vilket styrker mina erfarenheter av de perspektivskiften som redovisades på s. 24.

Har flera gånger tänkt samma tanke. Så fort jag kunnat koppla samman kunskap med de frågor som intresserat mig så har denna information stannat kvar mycket lättare och längre än annan.

Sid 55-58
Tre olika sätt att se på kunskap
1. Kunskap är en samling rätta svar.
2. Börjar se sammanhang och mening, överblick av materialet.
3. Förmår ta ställning för och emot olika synsätt och perspektiv. Man integrerar eller absorberar dem till det egna sättet att se på kunskap och behåller förhoppningsvis sin respekt för andra uppfattningar...
...vi rör oss från en samling rätta svar över till en uppfattning om att kunskap är ett antal alternativa synsätt (där en del personer förblir) och landar slutligen i en insikt om att inlärning och kunskap är ett personligt ställningstagande. Utveckling av kunskap leder till att man uppfattar omvärlden på ett kvalitativt annorlunda sätt än tidigare, enligt Perry.

Det är enligt min åsikt svårt att vara den samma som innan när ny kunskap och nya erfarenheter har förskaffats. Detta visar sig om inte annat när jag och Leo föreläser och hela tiden förändrar, förbättrar eller helt gör om våra presentationer efter varje gång för att nya insikter, ny kunskap, nya synsätt har nått oss.


Sid 59
Att utifrån en persons berättelse hjälpa henne att se det mönster som alla detaljer utgör, är ett sätt att föra upp konkreta enskildheter till metnivå. Att hjälp människor att se sådana mönster kan bli till stor hjälp för dem, eftersom det är först när man ser mönster och samband som man kan handla medvetet och slippa famla omkring bland detaljer.

Känner igen mig i detta när någon närstående kan säga jamen det är ju så typiskt för dig att reagera så eller göra så när det eller det händer och helt plötsligt faller en pusselbit på plats och det blir lättare att se vad man gör och hur man om önskvärt kan ändra på detta beteenden.

Sid 60 Watzlawick återger Nigel Howard, om en person blir medveten o. En teori rörande sitt beteende, är han inte länge bunden av den utan kan sätta sig över den... Den som fattar ett medvetet beslut alltid kan välja att inte rätta sig efter en teori som förutsäger hans beteende.

Och där kom det jag skrev! Men ibland undrar jag om det inte kan vara så att om jag alltid medvetet undviker att ha ett förutsägbart beteende, tex alltid sätter mig på olika platser i bussen, blir inte det då ett förutsägbart beteende?

Sid 61
Ofta kan ett enkelt påpekande om något som alla "vet", men som vi ändå inte har tänkt på, vara tillräckligt för att öppna våra ögon - och kanske också för att ändra vårt beteende.
Ja visst är det så att det inte alltid behövs tänkande utanför lådan för att kunna lösa problem utan bara att få sätta ord på saker kan hjälpa just för att det kan låta oss se sådant som vi vet men kanske inte tänkt på just då.

Sid 64-65
Förändring av första ordningen - när något förändras inom vissa ramar, som tex luftkonditionering på ett kontor, problemlösning inom ett system.
Förändring av andra ordningen - när något förändras utanför vissa ramar, som tex byta jobb, problemlösning utanför ett system

Sid 65-66
Genom att börja med faktainsamling tvingas myndigheten också att ta del av obekväma uppfattningar. Skillnaden blir då att man genom att utgå från människors tankar, åsikter och eventuella fördomar, kan utforma, nyansera och rikta informationen på ett bättre sätt och därmed nå fram till fler mottagare. Om man redan från början bestämt vilka frågor som ska ställas kan resultatet bli ett helt annat.
                           Detta påvisar ju det som vi egentligen redan visste att det går inte att sitta ensam på sin kammare och planera för andra individer. Inte om det ska bli meningsfullt för dem, därför är delaktighet av alla inblandade a och o.

Sid 68-69
Watzlawicks tre sätt att göra svårigheter till problem
1. Genom förnekelse, genom att låtsas att svårigheten inte finns blir det ett problem, lösningen är att se svårigheten.
2. Genom att ställa upp ouppnåeliga eller utopiska mål. Lösningen är att diskutera realismen i målen.
3. Lösa problem på fel abstraktionsnivå. Lösningen kan här ligga i att diskutera om det är rätt saker vi talar om och om vi agerar inom rätt område.

Kapitel 4
Sid 74-81 en samtalsstruktur
Den består av tre delar; förhållningssätt, strategi och taktik vilka ligger på olika abstraktionsnivåer.
Förhållningssätt - den attityd, inställning eller anda ett samtal förs
                             Att vara intresserad, nyfiken, bekräftande, tar på allvar, respekt
Strategi -            1. Definiera problemet
                           2. Vilka lösningar har provats
                           3. Beskriv målet
                           4. Gör en plan
                           (Då?->) Nu?-> Provat?-> vill?-> hur?

Taktik -               Ett mer konkret tillvägagångssätt som sker inom en strategi som
                           är mer långsiktig. Öppna frågor med sammanfattningar.

Sid 78 vid en induktiv syntes har en kvalitetshöjning skett genom att lösningen ligger på en högre nivå än de enskilda bidragen. Ingen har fått rätt eller fel. Man har skapat något nytt.

Trevlig lösning!

Sid 88 genom att använda sig av ett språk som är välformulerat, dvs med få generaliseringars utelämningar eller förvrängningar utan med stor detaljrikhet och nyansering, genom att använda ett sådant språk blir resultatet att klientens blid blir mer detaljrik och går från ytstruktur till djupstruktur...

Det är skönt att veta att det kanske inte alltid är fel att använda sig av många ord och att upprepningar och flera olika liknelser kanske inte är så fel.

Sid 88 Ju mer man förstår, desto fler alternativ. Ju fler alternativ, desto fler möjligheter att handla.

Logiskt och tänkvärt!

Sid 89.                                    VEM?
                                                NÄR?
                                                VAD?
               ALLMÄNT: Be om HUR?-svar istället för VARFÖR?-svar



               Leder till.               Process.                       (Bort)förklaringar
                                            beskrivning

Viktigt att tänka på att hur vi formulerar våra frågor avgör hur vi kommer vidare i processen. Att en sån enkel skillnad som att använda hur istället för varför kan vara nyckeln till framgång!

Sid 108 Vishet och makt är oförenliga. Den om är vis befaller inte, han undervisar, men han tvingar ingen att höra på eller ändra sig, för han vet att allt verkligt lyssnande och all verklig förändring kommer från människornas innersta vilja (Tora Dahl)

Detta är något att ta med både som mentor men också som förskollärare i barngruppen. Detta stödjer tanken om att det inte är ett måste att ha med alls barnen samtidigt på allting utan att kunna glädje med de som vill och kanske kommer då de andra med senare när de hittat sin vilja!

Sid 107 "Om du vill att en människa ska fortsätta vara som hon är ska du försöka ändra på henne"/Jay Haley

Bra att veta!

Sid 108 Ju mer en människa vet och förstår av fakta, samband, principer och ju mer hon kan acceptera eller konstatera att hon är som hon är, desto större möjligheter har hon att förändras, paradoxalt nog.

Jag håller med, ju mer jag upptäcker och accepterar saker om mig själv så ser jag också helt plötsligt lösningar på förändringar på det jag inte gillar och utvecklande av det jag gillar hos mig själv. Men jag måste se det för att kunna komma åt det!

Sid 115  1. Samla element
2. Försök se ett eller flera mönster
3. Berätta vad du ser
4. Diskutera vilka funktioner mönstret kan ha
5. Diskutera nya förhållningssätt och handlingar som kan ge livet ett nytt innehåll och därmed bryta mönstret.

Bergsperspektivet

Sid 132 Eric Bernes trabsaktionsanalys. Berne tänker sig att varje människa i sin personlighet har en förälder (F) som är människans integrerade normer, pekpinnar åt sig själva och andra, alla måsten, censur och förbud. Vidare har vi inom oss ett barn (B) som ger efter för impulser, är barnslig och säger emot oavsett vad saken gäller eller beter sig hjälplöst när någon plattar till och försöker bestämma hur vi ska vara och göra. Slutligen har människor också en vuxen (V) som är medlande instans mellan förälder och barn. Här beter vi oss sansat, är kompromissvilliga, håller oss till sakfrågan och rusar inte iväg känslomässigt.

Kan var bra att tänka på vilken roll adepten tar och vilken roll ska jag då ha som mentor?

KAPITEL 5

Sid 137....på att människan genom medveten och skicklig användning av sitt språk och andra uttrycksätt, kan öka sina möjligheter att klara av svårigheter och lösa problem.

Väldigt intressant tanke. Det gäller alltså hela tiden att snabbt lägga upp en strategi, ett syfte och mål med samtalet som heltiden måste uppdateras för att vara effektivt.

Sid 137 En sådan samtalsledare kan säga:"Det ligger mycket i vad du säger, det har jag inte tänkt på..." Bemötandet signalerar då styrka, snarare än svaghet eller undfallenhet.

Detta är något jag jobbat med mycket hos mig själv som föreläsare. I början kände jag mig hotad och dålig när frågor jag inte tänkt på kom upp. Nu känner jag mig utmanad och tar med mig frågorna som en del i min utveckling.

Sid 137-138 Den samtalsledare som utgår från att människor är ansvarstagande, utvecklingsbara och vill göra sitt bästa tills motsatsen är bevisad, skapar de bästa förutsättningarna för ett bra samtal. Om inställningen är äkta och inte alltför hurtig, överväldigande eller orealistisk brukar den smitta av sig på samtalspartnern vilket Marton m.fl. (36) kallar för ställföreträdande motivation.

När jag fick tillbaka min elev som nu gör sin andra vfu köande jag att jag förändrats iom denna kurs. Just detta att jag sa till henne att jag utgår ifrån att hon går den hör utbildningen för att hon vill bli förskollärare och därmed vill lära sig saker av mig, detta uttalande skapade en helt annan stämning oss emellan. Jag upplever att hon lättare ställer frågor till mig, att hon stannar kvar frivilligt längre än hon behöver för att hon vill lära mer och är intresserad. Jag upplever även att hon växte i sin yrkesroll efter detta uttalande.

Sid 138 Syntax - de regler, tex grammatik som styr ordens användning
             Semantik - ordens betydelse, meningen som läggs i dem
             Pragmatik - vad orden åstadkommer och de konkreta följderna av dem

 Sid 149 Det kan vara givande att be människor att - utan censur och kritiskt tänkande - fantisera om hur de önskar att livet vore. Sådana fantasier kan vara en utgångspunkt för mer konkreta resonemang. Det bildmässigt fantiserandet av målet kommer alltså först och följs av en mer konkret strategi för att nå det.

Sid 151 1.att skapa intellektuell förvirring; att försätta personer i en svår situation där inte längre deras logiska eller känslomässiga resonemang håller, kan vara ett sätt att hjälpa människor att byta nivå och att få ett vidare perspektiv.

Jag tycker dock att det här är viktigt som mentor att först fråga om man får utmana, jag tror att det kan bli väldigt provocerande annars. Jag tror också att det är väldigt svårt att gå in och omkullkasta någons resonemang också, kräver en van eller snabb hjärna.

Sid 152 2.paradoxer om personen tvärt emot sunt förnuft bestämmer sig för att vara vaken (vid insomnia), kan problemet komma att lösa sig.

Sid 153 en person ser bara två alternativ då det gäller att lösa ett problem. I själva verket kan det finnas flera lösningar, men personen med problemet tror att han måste välja mellan de två alternativen. Att vara låst till endast få alternativ när det egentligen finns flera, kallas 3.alternativillusion.

Istället för att hjälpa adepten stanna kvar eller inte, säga att jag tycker som du tycker.
Att adepten tänker för mycket, får följa sin intuition, välja att inte välja utan istället skaffa sig mer kunskap, skaffa nya erfarenheter och på så sätt komma underfund med vad man vill.

Sid 156-158 4. Omtolkningar att visa de olika värderingarna i begrepp och sätt att vara. Något a tycker är bra kan B tycka är dåligt och tvärtom.

Sid 158 5. Handling före insikt
Kravet på att jag först måste komma till insikt om orsakerna till mina problem, kan bädda för misslyckanden.

Sid 165 det kan till och med vara en finess att förvirra en person och sedan bestämma en ny tid. Förvirring skapar olika grader av ångest. Alla människor vill bli kvitt sin ångest vilket medför att den förvirrade personen i detta fall strövar efter att avsluta det oavslutade och obegripliga, att få ihop de lösa ändarna och tankarna till ett begripligt mönster igen.

Det kan vara en skön tanke att ta med då jag tror att jag kommer känna stor skuld och misslyckande om jag lämnade adepten förvirrad...

KAPITEL 6

Sid 167-168 Moxnes skiljer mellan driftsångest och systemångest. Driftsångest kommer när man inte har något fast att förhålla sig till, när allting tycks flyta, när tillvaron inte är under kontroll.
Andra människor får däremot ångest (systemångest) i hårt strukturerade situationer.

Sid 169 den sim ska leda och hjälpa andra och gör anspråk på att vara professionell, bör sträva efter att anpassa graden av struktur till vad samtalspartnern är mest betjänt av.

Utmaning och uppmaning att alla samtal måste vara individuella!

Sid 172 mål skiljer sig från syfte på det sättet att ett mål anger det förändrade tillstånd som man vill uppnå, medan syfte anger vad man kan vinna med den eftersträvade förändringen.

Sid 173 man brukar fastställa syftet först för att sedan bryta ned detta i konkreta åtgärder eller delmål.

Sid 173 syften och mål varierar mellan olika typer av samtal som kan delas in i fem olika kategorier; kartläggande, motiverande, stödjande, problemlösare och. E-handlande samtal.

Sid 173 1. Kartläggande samtal: här kan samtalsledarens olika mål vara att hjälpa någon att beskriva sin situation, att formulera en framtidsvision för att sedan beskriva olika utbildningsvägar.
Syftet är att hjälpa personen att bli mer medveten om sin situation med möjligheter och begränsningar vilket kommer att öka verklighetsförankringen och känslan av att själv kunna göra något realistiskt åt sin tillvaro.

3. Stödjande samtal: syftet kan vara att personen ska bli självgående, behålla slott nya sätt att leva och därför bara behöva kontakt vid behov om ens alls. Detta kan uppnås genom målen att med allt glesare mellanrum träffa personen o fråga för att kunna följa upp resultat, förmedla nya kunskaper, sätta nya mål och ge psykologiskt stöd.

Sid 175-176 4. Problemlösande samtal: samtalspartnern har fått hjälp med att själv formulera och lägga upp strategin för att lösa ett konkret problem. En attitydförändring enligt principen handling-före-insikt har blivit resultatet.

Sid 189 en samtalsfrekvens på en gång i veckan har inte tillkommit av en slump. Vid sammanträffanden var fjortonde dag är det ofta svårt att hålla styrfarten. Att träffas flera gånger i veckan ger inte tillräcklig tid för den inre bearbetning som krävs.

Vidare skriver Anders att samtalen sakta kan dras ner i frekvensen och bli färre och färre så att klienten blir mer och mer självständig.
Detta är väl ett bra upplägg även för mentorer? Att ha några färska adepter som man kanske bör träffa mer regelbundet en gång i veckan och några lite längre gångna i sin introduktionsperiod som kanske inte behöver lika mycket stöd längre?

KAPITEL 7

Sid 209 människor märker om jag spelar en roll istället för att vara mig själv. Uppriktighet är när allt kommer omkring en form av mänsklig genomskinlighet och tillsammans med en sådan person känner man sig trygg.

Kan vara bra att tänka på, att inte spela någon annan utan vara en man är och att det är det enda rätta.

Sid 210 Det är först när samtalsledaren glömmer att tänka på stegen och istället ägnar sig åt samtalspartnern som den upplyftande personliga kontakten uppstår.

Får mig att tänka på det Camilla sa om digitalpedagogiskkompetens, en pedagog kan a pedagogisk kompetens och digital kompetens men det är när de båda sitter i ryggraden som den digitalpedagogiskkompetensen uppstår.

Sid 214 Holms två krav:
1. Relationen till patienten inte är jämlik och ömsesidig
2. Samtalsledaren måste vara medveten om sina egna behov och känslor.

Sid 218 kan gälla personer med narcissistiska drag. Sådana personer har för vana att dela in världen och människorna i svart och vitt. Konfronterad med motstånd blir klienten arg, besviken och flyttar över samtalsledaren från det vita lägret till det svarta. Att en hjälpare sätter gränser och samtidigt vill väl, förstår de inte. De uppfattar inte sådana nyanser. De som inte i alla avseenden är med dem, är emot dem.

Oj tänk om man får en sådan nöt att bita i....

Sid 223 Vissa människor försöker i sitt arbete med människor få sådant som de inte fick i sin barndom, medan andra undviker eller motarbetar beteenden och handlingar som man fick för mycket av.

Om så är fallet varför blir man då fsklärare? Pga dålig eller överbeskyddad barndom?

Sid 226-227 åtskilliga personer har från tidiga år styrts av föräldrars besvikelse då Darenth inte uppträtt på förväntat sätt. Med en sådan bakgrund kan de som vuxna ha svårt att stå ut med att andra människor tar avstängd från deras handlingar, eftersom de då känner sig förskjutna som människor. Det finns de som har en tendens att försöka äta upp eller styra andra med sin besvikelse, vilket blir särskilt svårt för den samtalsledare som känner igen samma utpressningsmetod från sin egen uppväxt.

Kan vara bra att tänka på...

Sid 227 besvikelsen kan ta sig många olika uttryck; tystnad, irritation, tårar,, inkongruent kommunikation och skenbart intelligenta argument på en verbalt elegant nivå, är exempel på några uttryck inför vilka en samtalsledare har olika förmåga att agera samlat. Det kan öka självinsikten att ägna en tanke åt hur man lärt sig att inte klara av sådana situationer tidigare i livet.

Sid 228 tydlighet förmedlar trygghet, under förutsättning att hjärtat är med. En samtalsledare kan också, genom att tala om hur han tänker, bidra till att klienten känner trygghet.

Här känner jag också igen mig som fsklärare. Genom att berätta för barnen vad vi ska göra, hur jag tänkt mig det hela ger jag dem en trygghet i hur dagen eller aktiviteten ska se ut samt öppnar en möjlighet för dem genom att berätta detta en tid innan för att komma med förslag till förändringar, förbättringar som skapar en delaktighet.

Sid 229-232 När det gäller att sätta gränser;
1 förstå men stoppa "Jag förstår att du verkligen har haft din del sv. livets elände, med det gör inte att jag i fortsättningen kommer att lyssna på dina anklagelser.
"... Respekt ibland handlar om att säga ifrån, sätta en gräns"

2 personlig men inte privat personligt dela med sig av dina åsikter privat är hur man kännt eller vad man upplevt själv.

3 lättsam och seriös att vara seriös är inte detsamma som att vara tråkig. En ton som är lätt men som samtidigt stämmer med ämnets natur underlättar för människor att öppna sig, vilket inte är detsamma som att berätta roliga historier eller vara hurtig.

4 strategisk men hederlig samtalsledaren kan ha någon form av strategi som hon inte vill avslöja. På direkt förfrågan från klientens sida, kan samtalsledaren sägs att hon tänker vissa saker men att om hon berättade det nu skulle hon förstöra sina möjligheter att hjälpa klienten. Samtalsledaren är hederlig om att strategin är hemlig.

5 trovärdig men inte perfekt går inte att vara perfekt men man kan vara trovärdig i sina strävanden att leva efter sina principers så gott det går.

Sid 237 klientens motivation kan prövas med krav om lämpliga motprestation som villkor för fortsatt kontakt. Det kan till och med gälla att arrangera vissa svårigheter för att klienten ska få hjälp: "Du får en ny tid när du...."

Sid 237 En person som är pockande, krävande och van att bli åtlydd, får en tid först om en månad trots att jag mycket väl skulle kunna ta emot vederbörande omedelbart. Med detta anslås en speciell ton, nämligen att jag vill vara med och bestämma reglerna för samvaron.

Sid 244 Lennéer-Axelson nämner fler stressymptom t.ex. fobier för bruna kuvert, att titta på e-posten, för telefoner och anser att arbetets förpliktelser är ett gott alibi för att undandra sig familj och sällskapsliv.

Tänker på en kvinna på en av mina och Leos föreläsningar som sade att det vara för mycket information som kom digitalt, detta kanske ska ses som ett tecken att hon led av stress när hon jobbade, läste till förskollärare samt hade fyra barn. En sådan person kan ju inte ses som medel heller nu när jag tänker efter.

Sid 244 hos lågstadielärare och förskollärare förekommer övertydlighet som yrkesskada. När dessa yrkesmänniskor umgås bland andra vuxna, kan de framstå som något påfrestande i sina försök att förklara både en och flera gånger, bör det övriga sällskapet förstått redan vid första förklaringen.

Ooops!

Sid 251 feedback-trappan

                                                                    Förändra
                                                        Förstå
                                                        Lyssna och bearbeta
                                        Förklara
                                       "Jo, men..."
                Försvara
                "Nej, så var det inte"
Förkasta
"Det här rör inte mig."

Sid 265 ...skillnaden mellan affektiv resonans och projektiv identifikation... I det första fallet smittar känslor av sig och att i det andra fallet är det fråga om en relation eller kommunikation där samtalsledaren agerar som en förebild för hur svåra känslor kan hanteras...

Sid 266 Om kriteriet på ett väl utfört arbete är att gruppen säger: "Vi gör ett bra arbete", kan man ana vad som åh dr med nyanställda som med oförstörd blick kommer med nya idéer. Ångest väcks i gruppen och förslag om utveckling av verksamheten uppfattas som ett anfall mot den bestående men bräckliga tryggheten. Snarast försöker man övertyga den nya om att hennes synsätt är fel. Som ett medel att föra tillrätta den tredskande, tillgriper gruppen projektiv identifikation - kanske med hjälp av att förlöjliga eller ignorera vederbörande - vilket medför att hon far så illa att hon anpassar sig till normen eller slutar.

Kan tänka mig att detta är vanligt i inövade arbetslag som kanske ofrivilligt fått en ny kollega.

Sid 281 Behovet av att vara duktig i kombination med rationellt tänkande hade dövat vad intuitionen och känslorna försökte tals om för mig, nämligen: "Stanna upp! Tänk inte så många kloka tankar längre! Känn efter vad du blir  gladast av att göra i livet istället!"

Sid 288 tio punkter för bra samtalsledare
1. Sätt dig om i några teorier som grund för att kunna formulera ditt eget bästa sätt, men var öppen för att utveckla dig vidare.
2. Nöj dig med att det många gånger är fullt tillräckligt att vara någon som hjälper samtalspartnern att se och förstå sig själv.
3. Se till att det är någorlunda balans mellan dina faktakunskaper, din självkännedom och din förståelse av andra.
4. Se till att du själv får det som du behöver av egen utveckling och stimulans, även utanför yrket.
5. Lös inte problem åt andra, men bidra till att de får nya tankar och utvägar så att de själva kan lösa sina problem.
6. Lär dig sätta gränser utan att vara avvisande.
7. Tänk mer i termer av att värderingar och perspektiv är olika i stället för rätt eller fel.
8. Var realistisk inför möjligheterna att kunna förstå andra människors one liv.
9. Tänk på att det andra säger för det mesta är subjektivt sant.
10. Tala svenska.