Kursmoment 2

Hur har utbildningsvetenskap kommit till som forskningsfält? Enligt Eriksson, Barajas m.fl. så är utbildningsvetenskap den varierande forskning som gjordes för lärarutbildningarna för att fylla de behov som lärarutbildningarna och den pedagogiska verksamheten hade (s35). Forskningen har fyra övergripande områden: -mot undervisning och lärande -mot utbildning och samhälle -undervisningsämnesområden -aktörer och utbildningsnivåer (a.a. s.36) Sandin och *Säljö skriver på sidan 11 att utbildningsvetenskapen har fått en speciell ställning genom skapandet av den utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet och därmed skapandet av speciella utbildningsvetenskapliga områden vid universiteten med ansvar för utbildning och forskning. Vad utbildningsvetenskap är vill de inte besvara helt utan hänvisar till att det är ett område under formering (s. 12) De tycker att det är viktigare att öppna och synliggöra den kamp om området som pågår (s.13) Ord och begrepp som dyker upp när jag läser om utbildningsvetenskap är: Evidensbaserad pedagogik - försök att hitta vetenskapliga bevis för rutiner och åtgärder. (Eriksson, Barajas m.fl. sid 17) Beprövad erfarenhet - enligt Minten & Lindvert är en erfarenhet som gjorts i den professionella verksamheten, den kan formuleras och prövas (Eriksson, Barajas m.fl. sid 20) praxisnära forskning - Carlgren beskriver detta som en forskning som syftar till att möta behovet som kan bidra till en utveckling i läraryrket (Eriksson, Barajas m.fl. s. 37) Eller en forskning som skapar utveckling av verksamheten och hur man utför de uppgifter man har som pedagog, eller den forsknings som bedrivs i eller nära de pedagogiska verksamheterna utifrån andra perspektiv än pedagogiska. (s.344 Sandin, Säljö) learning by doing- Johan Dewey lära genom att göra, att utveckla genom dialog och reflektion kring olika kunskapsintressen utan att glömma bort de positioner som redan är etablerade i vetenskapssamhället.(s. 12 i Sandin, Säljö) praktik nära forskning - en forskning som är i nära anslutning till lärarutbildningen och den pedagogiska verksamheten. (s.331 Sandin, Säljö) praxisnära grundforskning - en praxisforskning som i första hand skall leda till kunskapsutveckling och inte verksamhetsutveckling. (s345 Sandin, Säljö) Vidare känner jag att man kan gå vidare med diskussioner kring vilka grundtankar som ligger bakom skapandet av utbildningsvetenskap. Är det för att kunna överföra kunskap från en pedagog till en annan eller är det politikernas sätt att forma en generation efter sina önskemål? Var ligger den svaga länken i förskollärarnas svaga profession? Är det för att vi har blivit kategoriserade som ett praktiker yrke istället för ett teoriyrke? Eller är det för att det är så kvinnodominerat och/eller har en sådan starkt betoning på omvårdnad? Eller är det för att det funnits men som del i många andra olika forskningsområden?

Utbildningsvetenskap- ett kunskapsområde under formering av Bengt Sandin och Roger Säljö

KAPITEL 1
sid 8 En intressant fråga i detta sammanhang är vilken typ av kunskap vi har, och behöver ha, för att veta hur utbildning fungerar och hur den kan utvecklas för att lösa olika typer av problem.

 sid 9 Forskning kring utbildning och lärande är i första hand en uppgift för pedagogikämnet vid universiteten, och dessutom kan andra områden - sociologi, psykologi, ekonomi, språkvetenskaperna, historia med flera - bidra med sina delar... ...Man bör i detta sammanhang också lägga märke till att det i Sverige tidigt utvecklades en relativt skarp distinktion mellan den akademiska disciplinen pedagogik och utbildningen av lärare. Det metodikämne och den praktiska pedagogik som tidigare varit en viktig del av lärarutbildningen fick aldrig någon tydlig forskningsbas.
  Jag tolkar texten som så att det är tack vare den stora mängden människor och skolans ökade betydelse som gjort att det har blivit ett område för forskning. Det som då blivit valt att forska på är de områdena som går att föra från en "lyckad" skola för att göra en annan lika "lyckad"

 Sid 9-10 Didaktik har återupprättats som ett övergripande begrepp för kunskapsområden som spänner från undervisningskonst via ämnesdidaktik och läroplansteoretiska spörsmål över till pedagogisk filosofi.
 Sid 10 Förskolans utveckling med en läroplan och en tydlig precisering av utbildningsmål, gör att lärande, snarare än lek och omvårdnad, kommer att stå i fokus för forskning.
  Hmmm men är det inte så att barnen lär genom lek.... Det är min uppfattning iaf. Ska bli spännande att se om det någon gång går att dela de tre ovannämnda, lärande, lek och omvårdnad i separata delar. För mig är de så tätt tvinnade tillsammans att de inte går att ta isär.

 Sid 12 En viktig utgångspunkt för antologin är att utbildningsvetenskap är ett område under formering - a field in the making. 
Ännu är dess ansvarsområden, avgränsningar och petentiao, liksom relationen till olika slags praxis, inte entydigt definierade. I John Deweys anda förespråkar vi istället ett betydande moment av learning by doing; utbildningsvetenskap utvecklas genom dialog och reflektion kring olika kunskapsintressen men också genom att synliggöra de positioner som redan finns etablerade i vetenskapssamhället. Sid 13 Vi anser därför att det inte är möjligt att från början tala om vad utbildningsvetenskap är och sedan belysa det, utan vi uppfattar det som en angelägen uppgift att öppna och synliggöra den kamp om området som pågår. Om jag har förstått författarna rätt så går det inte att besvara denna fråga för att det är flera olika slags vetenskapliga traditioner som vill äga utbildningsvetenskapen och göra den till sin.
Sid 14-15 Trondman rekonstruerar Durkheims skrifter... ...Området definieras som ett vetenskapligt fält som samtidigt är rationellt, empiriskt, mångvetenskapligt och normativt. Därför kan en sådan vetenskap förhålla sig till utbildning både som forskningsobjekt och som normativ verksamhet... ... Trondman avslutar med Durkheims vädjan att traditionerna inom utbildningsvetenskaperna skall arbeta tillsammans.
 Sid 15-16 Ulf P. Lundgren... politiska process... Det är intressant att notera begreppets förankring både i en allmän föreställning inom akademin ocm det som på engelska kallas educational science och i fackliga diskussioner kring lärarnas verksamhetsområde. I det sistnämnda sammanhanget beskriver det ett brett kunskapsområde som ligger till grund för lärarutbildningen och i vilket pedagogik förstås som en delmängd... ...Uppenbart speglar ställningstagandena en äldre diskussion om lärarutbildningens kunskapstraditioner, och därmed menar Lundgren att det finns två sätt att se på pedagogik som vetenskaplig disciplin och kunskapsområde... ...Det är just som ett mångvetenskapligt kunskapsområde utbildningsvetenskap kan motiveras, menar Lundgren. Sid 16 Sven-Eric Liedman... ...Liedman värderar kritiskt universitetens bildningstraditioner och förhållandet mellan bildning och allmänbildning och skilda ämnestraditioner i ljuset av universitetens förändringar... ...Den traditionella uppdelningen mellan praktisk och teoretisk kunskap måste också ifrågasättas. Liedman vill understryka att all kunskap i grunden är praktisk och pekar på konsekvenserna av sitt ställningstagande. Det verkar alltså som att även om du ser på utbildningsvetenskap från en pedagogisk, forsknings eller bildningssynpunkt så är det svårt att avgränsa den.
 Sid 17 Owe Lindberg... ... Educational sciences beskrivs som ett område med stark heterogenitet i många avseenden. Variationen kan sägas gälla allt ifrån fältets placering i de nationella politiska landskapen till forskningens plats och relation till de pedagogiska praktikerna. Sid 17-18 Genomgången av den internationella utvecklingen leder Lindberg till att formulera några problematiska dikotomier. En dikotomi gäller spänningen mellan å ena sidan en utbildningsvetenskap med "stark underbyggnad, inriktad på generella frågor och av icke empirisk karaktär", och å den andra en utbildningsvetenskap "av empiriska karaktär inriktad på specifika frågor och svagt underbyggd" men ofta med hög tillämpbarhet. en andra dikotomi hänför sig till relationen till lärarprofessionen. Den ena polen betecknas av avstånd till lärarnas vardag och rör generella etiska, moraliska och normativa frågeställningar i relation till utbildning och lärande. Vid den andra polen finner vi en mer experimentellt inriktad forskning som behandlar verksamhetsnära frågor.
 Sid 18 Lindblad utgår från tre olika strukturerade principer för utbildningsvetenskaper: sådana som är relaterade a) till kunskapsobjektet, till studieobjektet eller c) som är kopplade till olika professionella aktörers kunskapsintressen. 
 Sid 19-20 Caroline Liberg ett behov av kunskaper och analyser som mobiliserar nya metodiska och teoretiska grepp inom forskningen, som ger nya samarbeten mellan disciplinområden och som skapar närhet till lärarnas och elevernas vardag och strävanden. Liberg betonar ett inifrånperspektiv på den praktiska pedagogiska verksamheten som tar sin utgångspunkt i vilket meningsskapande som sker i utbildningens vardag... ... Det är verksamma lärare som deltar i och skapar kunskap. ... ... Ansträngningarna ges på så sätt en mer tydlig hemort och vi får förutsättningar för en verksamhetsnära och praxisnära forskning som har ett stöd och ett djup i den teori - och metodutveckling som bedrivs inom akademin.
 Sid 20-21 Peter Aronsson... --- När lärandet sker i betydligt fler miljöer och situationer än skolan, måste flervetenskapliga angreppssätt utvecklas och historiebruket i andra sammanhang granskas... ... Att analysera vad Aronsson kallar "historiekulturens anatomi" i det moderna mediesamhället är enligt vår mening en utomordentligt intressant uppgift som ställe skolans traditioner i relation till den omvärld människor möter i andra miljöer.
 Sid 21 Gustav Helldén... ...menar att utbildningsvetenskaplig forskning måste lära oss mer både om ur elevers attityder till naturvetenskap utvecklas, och hur man kan bygga upp goda miljöer för varaktigt lärande i naturvetenskap genom att stödja praxisnära forskning.
 Sid 22 Anders Nilsson... ...genom att han pekar på hur läskunnighetskampanjerna kom att få helt andra konsekvenser än de avsedda i den sociala förändringen som tog fart under 1800-talets första hälft.
 Sid 22 Gunilla Halldén... ...Genom att studera förskolan som en arena där privat och offentlig sfär möts under specifika förutsättningar, kan vi problematisera villkoren för det reproduktiva arbetet ur såväl barns som föräldrars och personals perspektiv.
 Sid 23 Kenneth Abrahamsson, Lena Abrahamsson och Jan Johansson... ...texten gör en genomgång av hur området lärande utanför skolans fält uppfattas och definieras av olika intressenter. Genomgången aktualiserar kritiska frågor om områdets forskningspolitiska laddning.
 Sid 23-24 Ingrid Carlgren... ...Hon argumenterar för att det "måste skapas ett utrymme och möjligheter för en annan slags forskning i nära anslutning till lärarnas pedagogiska uppgifter". Detta är en utmaning både i ett intellektuellt och i ett organisatoriskt perspektiv... ...Introduktionen av till exempel didaktisk forskning innebär i detta perspektiv en återintroduktion av ett praktiknära perspektiv... ...I detta perspektiv handlar forskningsbehovet inte om behovet att kunskap som lärarna skall implementera, utan snarare om kunskap som lärarna kan använda för att tolka, utveckla, förändra och problematisera sin dagliga verksamhet.
 Sid 24 Mikael Alexandersson... ...Han argumenterar för utvecklingen av en praxisnära forskning som kan tjäna utvecklingen av läraryrkets kunskapssystem och därmed lärarprofessionens.

KAPTIEL 2 Emile Durkheims utbildningsvetenskap - Ett försök till rekonstruktion av Mats Trondman
 Sid 27 Begreppet utbildningsvetenskap används först i Lärarförbundets rapport Professionella lärare? (1995). I en lärarfacklig argumentation för en lärarutbildning på vetenskaplig grund blir utbildningsvetenskap synonymt med vetenskaplighet inom pedagogik och didaktik. Genom Lärarutbildninskommitténs (1999) försorg blir utbildningsvetenskap därefter ett samlingsnamn för ett mångvetenskapligt vetenskapsområde. Avsikten är att stärka forskning och forskningsanknytning vid lärarutbildningarna. Till slut blir utbildningsvetenskap en kommitté vid det nyinrättade Vetenskapsrådet - ett samlingsnamn för ett mångvetenskapligt forskningsområde som resursstärks under begränsad tid. Förhoppningen är att området på sikt ska bli livskraftigt nog att stå på egna ben utan särskilt stöd från en utbildningsvetenskaplig kommitté.
 sid 27-28 För det första är utbildningsvetenskap... inte formulerat
 För det andra... en politiskt bestämd mångvetenskaplig organisationsprincip.
 För det tredje... nå mål utan att den har ett bestämt innehåll.'
För det fjärde... ett mångvetenskapligt forskningsområde.
För det femte...samlingsnamn på en organisationsprincip för ett forskningsområde

 Sid 28 Följaktligen är utbildningsvetenskap för närvarande ett mångvetenskapligt forskningsområde med tidsbegränsat understöd vars innehåll områdets forskare och lärare nu har stort behov av att diskutera och utmejsla.
 Sid 33 "En vetenskap om utbildning är inte omöjlig", poängterade Durkheim i en av sina föreläsningar och fortsatte:" men utbildningen i sig själv utgör inte den vetenskapen."
 Sid 33 Med det senare avses de betydelser utbildning har för individ och samhälle och vad den just därför har att åstadkomma.
 Sid 34 ...den positiva (inte positivistiska!) utbildningsvetenskap som Durkheim formulerade och verkade för... - rationell: den argumenterar på goda grunder - empirisk: den grundar sig på vetenskapliga fakta - normativ: den kan inte undvara moralvetenskapens fråga om hur något bör vara - sociohistoriskt informerad: den ser argumentation, fakta och moral i dess specifikt präglade och krävande sociohistioriska sammanhang - flervetenskaplig: sociologin kan inte själv klara alla de uppgifter som utbildningsvetenskapen står för, men utan sociologi, ingen utbildningsvetenskap - rekonstruerande: den måste sociohistoriskt informerad på flervetenskaplig, empirisk och normativ grund hitta formerna, argumenten och praktikerna för vad utbildning och utbildningsvetenskap måste vara under samtidsspecifika förhållanden och behov. I en sådan komplex och mångfacetterad vetenskap blir utbildningens och utbildningsvetenskapens "vara" (vad samhälle, individ och utbildning är) och "böra" (vad samhälle, individ och utbildning bör vara) ett sammanhållet projekt.

 sid 35 UTBILDNING SOM OBJEKT Vidare ska undersökningsobjektet utgöra ett socialt faktum. Ett sådant bestäms i Durkheims sociologi på två sätt. Det kan dels vara handlingssätt som verkar som yttre tvång och därmed påverkar individer och det kan dels ha en egen tvångspåverkande existens oberoende av individuella yttringar. Utbildning är enligt Durkheim ett socialt faktum i båda dessa bemärkelser. Den är både ett "sätt-att.-handla" och ett "sätt-att-vara".
 Sid 36 Education is the influence exercised by adult generations on those who are not yet ready for social life.
 sid 36 - 37 Just nu nöjer jag mig med den formella definition som gör utbildning till ett objekt för vetenskap...fyra fenomensbestämningar (eller avgränsningar): Specifika institutioner och roller Specifika relationer- vuxen - barn Specifika geografiska och sociala rum - hemmet - skola Specifika tidsbegränsade procedurer - under deras uppväxt

 sid 37-41 UTBILDNING SOM MÅL Fem av varandra beroende utbildningsmål.
1. grundläggande mål - utveckla barn så att de kan leva i det samhälle i vilket de växer upp. Utbildning är således det medel med vilket ett samhälle återskapar och nyskapar de förhållanden som garanterar samhällets existens och individers förmåga att kunna leva och verka i samhället.
2. mål för individen - förutsättningar för varje individ att så långt som möjligt utveckla den egna kapaciteten och förmågan.
 3. sociala mål - om konstituerandet av det sociala vara som på en och samma gång gör samhället möjligt och möjliggör individuell utveckling och individuellt välbefinnande. Utbildningens sociala mål är att frambringa sådana mentala tillstånd, idéer och sentiment, som inte bör fattas någon samhällsmedlem.
4. självbegränsande och självdeterminerande mål - Det är utbildningens uppgift att hos barnet internalisera de moraliska krafter som gör att det känner sig benäget att också till egen fördel underordna sig de grundläggande och gemensamma intressen som gör ett samhälle och grupptillhörighet möjliga. "To be free", skriver Durkheim, "is not to do as one pleases; it is to be a master of oneslef, it is the ability to act rationally and to do one´s duty".
 5. mål om bejakande av social förändring - att i tider av social förändring fånga upp, formulera och verka för nya ideal för samhällets, sociala gruppers och individers bästa.

 Sid 41-45 UTBILDNING I SINA SOCIOHISTORISKA SAMMANHANG Utbildningens givna och därför ofrånkomliga förankring i och beroende av just sociohistoriska sammanhang
1.Människan som biologiska och social varelse. - Endast genom utbildning görs barnet kapabelt att leva ett liv som individ och social och moralisk varelse i samhället.
2. Kognition som sociohistoriskt fenomen - Det är, menade Durkheim, fruktlöst och naivt att tro att vuxna i ett specifikt samhälle kan fostra sina barn som de vill. Ty ett barn som inte har förberetts för att leva i sin tids samhälle (och med och för de förändringar det genomgår) kommer inte bara ha problem med att klara av att leva i detta samhälle, det kommer med stor sannolikhet också att betala ett pris i termer av försämrad hälsa.
 3. Samhället som sociohistorik nödvändighet - Människan är, eller blir, således människa endast därför att hon lever i ett samhälle. Därtill: hon förändras när samhället förändras. Människans kunskapstörst, vilja till kunskap, existerar endast om samhället väcker denna törst och detta sker, menar han, när så behövs i samhället. Det var följaktligen utbildningsvetenskapens uppgift att finna svar på de nödvändiga behov, mål och medel som samtiden behövde men också kunde känna igen som sina egna när de formulerades. om man ser på utbildning och samhället ur Durkheims perspektiv känns det väldigt tunggrott och jag förstår varför feminismen och förståelsen för oliktänkande har suttit så långt in och varit så svåra att nå. Kommer vi någonsin att nå dessa mål vi satt? Har vi på förskolan någon makt att ändra på barnens synsätt?

Sid 45-50 UTBILDNING SOM SOCIAL FÖRÄNDRING Förverklingskrav Med dessa krav avser vad som enligt Durkheim krävs för att förverkliga det framtida samhälle och den samtida utbildning han i sin tid pläderade för. Fenomenet utbildning har i Durkheims utbildninsvetenskap således rört sig från att vara ett objekt bestämt av sociohistoriska omständigheter till att som socialt faktum verka för nya förhållanden.
1. Förverklingskravens förutsättningar - de förändringar som krävdes skulle inte ske av sig själva. Dessa krävde en rad av varandra beroende insatser...bestämningar av utbildningens natur och roll, dess mål och specifika sociohistoriska sammanhang.
2. Samtidsspecifikt verkande kunskaper - det går inte att bestämma bad utbildning är bortom socisohistoriska sammanhang.
 3. Sociologisk forskning - Den samtidsspecifika kunskapen skulle möjliggöras genom att utbildningsvetenskapen tog hjälp av den nya, framväxande vetenskapen sociologi.
4. Statens ansvar - Staten skulle ta ansvar och gå i bräschen för att respekt för förnuft och vetenskap utgjorde grunden för demokrati och samhällsmoral. Principerna måste tas från det bästa som finns i samhället vid en given tidpunkt. Det är därtill statens uppgift att se till att det moderna framväxande samhällets utbildning organiseras efter dessa principer och se till att de lärs ut i skolan. Utbildning var otvetydigt det viktigaste medlet för social förändring och måste därför på bred front gälla alla barn och ungdomar.
5. Utbildning av lärare - "utbildning av utbildare med hjälp av fyra aspekter: 1.lärarens uppgift - läraren som en förmedlare mellan familjens affektiva moral och samhällets behov av gemenskapsanda. Läraren skulle vara uttolkare och bäraren av sin tids och sitt samhälles mest fruktbara moraliska idéer. 2. sociohistoriska kunskaper - om och förståelsen för hur mänskligheten i olika tider och samhällen formats och omformats. Läraren skulle...vara sociohistoriskt informerad och vägledd. 3. Lärarens karaktär - Att den vuxne inför barnet är en auktoritet är för Durkheim en nödvändighet...ska inte bygga på våldets och agans grund...utan tålmodig arbete och långsiktiga effekter. För det första är den vuxne barnet överlägen i de kunskaper och praktiker som ska överföras till barnet. För det andra måste utbildaren förkorpplsiga en inre seriös tro på och respekt inför uppgiften, ämbetet och funktionen, vilket för det tredje innebär att utbildaren i praktiken, i mötet med barnen, känner plikten att praktisera denna tro i den sociala inkarnationens levda form. Den moraliska auktoritet som emanerar ur utbildarens överlägsenhet i erfarenheter och kunskaper, inre seriösa tro, inkarnerade plikt och faktiska sociala ansträngningar, om den skall ha en verklig verkningskraft, i sin tur emanerar ur sina sociala sammanhang. 4. praktiska principer för undervisning i tre olika vetenskaper - naturvetenskap (en känsla av sakernas komplexitet). konstvetenskap (skulle eliminera självupptagenhet och öppna medvetandet för självuppoffringar) och historievetenskapen.

 Sid 50-57 UTBILDNINGSVETENSKAP SOM VETENSKAP ett flervetenskapligt projekt - övertygad om nödvändigheten av att olika vetenskaper samarbetade för att klara de mångfacetterade uppgifter som utbildningsvetenskapen stod inför. Hans utbildningsvetenskap ska snarare ses som en av nödvändighet organiserad mötesplats för olika och självständiga discipliner vars distinkt skilda karaktärer bidrar med olika, men lika nödvändiga, perspektiv på aspekter av undersökningsobjektet utbildning. Oraniska solidaritet - totalitet av tro och sentiment som alla medlemmar delar. Å andra sidan en sammanhållning byggd på ett differentierat system där utbildning för gemensam värdegrund och lika funktioner utgör grunden. Mekanisk solidaritet - absorberas individen i kollektivet. Sociologi är den vetenskap som förstår utbildning som ett socialt faktum...den används följaktligen för att synliggöra utbildningens sociala innehåll, det som gör samhället - solidariteten - möjligt i ett diversifierat och pluralistiskt samhälle. Historievetenskapens viktigaste bidrag till utbildningsvetenskapen är att synliggöra hur utbildning förstås, växer fram och utvecklas över tid... Byggandet av framtiden görs mot bakgrund av det förflutnas formande krafter. Pedagogik "certain ways of reflecting on the phenomena of education"... pedagogk i termer av en nödvändig "praktisk teori" Pedagogiken är enligt Durkheims egen vetenskapsuppfattning ingen vetenskap. Dess reflexiva karaktär och dess produkter - praktiska reflektioner och teorier - är inte grundade i vetenskapliga metod och producerar därmed inte några vetenskapliga fakta och analyser. Psykologi en vetenskap. dess uppgift bestäms av Durkheim till att förklara individers benägenheter, vanor, begär och känslor. Psykologin har betydelse inte minst därför att olika barn kräver olika metoder. Psykologins uppgift är således att hjälpa utbildningen att hantera olikheter i intelligens och karaktär. kollektiv psykologi den skulle intressera sig för hur barn i grupp tänker, känner och beter sig.

KAPITEL 3 Utbildningsvetenskap - kunskapsområde eller disciplin? av Ulf. P. Lundgren
 Sid 66-73 EN FÖRÄNDRAD LÄRARUTBILDNING Det förslag kommittén lade med avseende på lärarutbildningarnas forskningsanknytning innebar, dels att behörighetskraven för forskarutbildning skall utformas så att "lärarstudenterna, utan krav på 60 poäng i ett ämne eller komplettering, kan fortsätta till sådana forskarutbildning som knyter an till deras studie- och yrkesval. Dels innebar förslaget att lärarutbildningens forskningsanknytning skulle utvecklas genom etablerandet av utbildningsvetenskap som ett nytt vetenskapsområde. Ordet utbildningsvetenskap avsåg här ett vetenskapsområde, som inneslöt olika discipliner. Kommitténs motiv och argumentation för inrättande av ett utbildningsvetenskapligt vetenskapsområde följer två huvudlinjer: - lärarutbildningsinstitutionernas behov av att ha tillgång till fasta forskningsmedel - inriktning och omfattning av forskarutbildning och - i viss mån - forskning inom området. I Maj 2000 presenterar regeringen propositionen En förnyad lärarutbildning- I propositionen definieras utbildningsvetenskap på följande vis: Utbildningsvetenskap är en bred samlingsterm som används för ämnesområdet av flera universitet och högskolor. Den används också av Lärarutbildningskommittén. Nedan används begreppet utbildningsvetenskap för den breda forskning och forskarutbildning som bedrivs i anslutning till lärarutbildningen och som svarar mot behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten. Utvecklingen inom utbildningsvetenskap bör utvärderas senast 2004 och när denna forskning blivit så stark att "den av egen kraft kan hävda sig gentemot annan forskning bör kommittén avvecklas och utbildningsvetenskap integreras inom Vetenskapsrådet eller annan forskningsfinansiärs struktur. 2003 utbildningsvetenskap i textens inledning lyfts de olika förändringarna fram, som regeringen menar fokuserar på behovet av satsningar på utbildning i olika avseenden. Ledorden är de gängse: kunskapssamhälle, livslångt lärande, konkurrenskraft, utbildningssystemets expansion, förändringar i ansvarsfördelning och politisk styrning av utbildningssystemet. Och det slås fast att "utbildning är en avgörande framtidsfråga både för den enskilde och för samhället i stort". Utbildningsvetenskap har nu kommit att bi till något som kan liknas vid ett "svart hål", som kan innesluta allt och alla. Budgetproposition år 2001 används uttrycket utbildningsvetenskaplig forskning omväxlande med formuleringen "forskning kring kunskapsutveckling, utbildning och lärande".

 Sid 73-75 UTBILDNINGSVETENSKAP? Bertil Gran rapport från Lärarförbundet 1995: "Den problembild som gäller kopplingen mellan lärarutbildning och forskning kan sammanfattas enligt följande: Trots återkommande förändringar inom lärarutbildningsområdet har forskningsanknytningen "inte fått den utbildningsvetenskapliga grund som ligger i lärarutbildningens intresse. Lärarutbildningen har en svag vetenskaplig bas och saknar i stort egna forskningsresurser." Lärarutbildningskommitténs uppdrag var att föreslå en lärarutbildning som anpassats till de förändringar skolväsendet hade genomgått under 1990-talet. En princip var att forma en utbildning som hade en för alla inriktningar gemensam grund. Lärarförbundets rapport visar på ett uppfattat behov av just en sådan grund, som där ges benämningen utbildningsvetenskaplig. Relationen mellan den grundläggande och gemensamma delen i lärarutbildningen och den forskning som skall bedrivas...har många olika aspekter... en är den politiska styrningen - vad som är lärarutbildningens uppdrag. Den ekonomiska styrningen - hur medel till forskning skall riktas, förvaltas och värderas. Ett tredje är revirstrider - vem skall få bruka forskningsmedel? Föreställningar om vad som är vetenskaplig kunskap, vad är det för kunskap som skall utvecklas, vilken kunskap som är tillämplig inom lärarutbildningen och hur den kunskapen har förvärvats.

 sid 75- 77 LÄRARUTBILDNINGENS HISTORISKA RÖTTER I Sverige finns en lång tradition av folkundervisning. Med kristendomens spridning skedde en påbjuden undervisning i anslutning till dopet. Kravet att kunna läsa kommer med reformationen och den utvidgade folkundervisningen. Prästutbildningen och därmed skolsystemets ordnande... reformens seger... Västerås 1527. ...kyrkmöte..Uppsala 1595 diskuteras lärarnas kompetens och vad som kunde göras för att höja den...utfärdade privilegierna... ingen skolmöstare tillsättas som inte hade fått examen från universitetet. 1604... Karl IX...tillståndet i landets skolor...grunden för utvecklandet av gymnasierna. 1723...undervisningsplikt 1764...Lund...inrättandet av ett seminarium för utbildning av klockare och skolmäster. 1842...lagstiftning om inrättandet av fasta skolor.

 sid 77-78 FOLKSKOLANS LÄRARUTBILDNING 1860-talet..."den nya generationen seminarielärare och seminarierektorer engagerade sig kraftfullt i att konstruera normerande texter för pedagogik, där den dominerande läroplanens idéer och principer för urval och organisering av innehåll och förmedlingsmodell formulerades och därigenom befäster. Den berörda seminarielärargenerationens aktörer fick förhållandevis stor makt över och kunde upprätthålla en stark kontroll av verksamheten vid de lokala seminarierna. Vid åren kring sekelskiftet sker ytterligare en förändring. "Barnet som natur träder fram som urvalsprincip, kanske framför allt för undervisningen i pedagogik och i psykologi.

 Sid 79-84 PEDAGOGIK SOM VETENSKAPLIG DISCIPLIN 1803 fastställdes krav på kunskaper i pedagogik för blivande lärare...men ca 1820 tas det bort. Att pedagogik börjar uppfattas som en grund för lärarutbildning hänger i sin tur samman med upplysningstidens tankar och de kontinentala idéströmmarna. Friedrich Hebart är den förste mer betydande företrädaren för pedagogiken som akademisk disciplin, och han har framlagt ett genomtänkt system vars fundament utgörs av etiken, som anger målen för uppfostran och psykologin, som visar vägen, medlen och hindren. Boëthius introducerar Kants filosofi i Sverige Från december 1788 och fyra år framåt sysslar Boëthius och hans lärjungar intensivt med pedagogiska frågor. Boëthius liksom Herbart pekar på att läraren skall leda och utnyttja kunskapsdriften och det är viktigt att bygga rika associationer. Ett stort misstag gör den som alltid sätter sin vilja före elevernas, menar Boëthius. Vad vi här kan se är ett med Hebarts pedagogik jämförbart mönster för hur en läroplan skall byggas upp och grunderna för didaktiken. Det är filosofin som ger oss verktygen för att fastställa målen och psykologin ger oss verktygen för de medel som skall användas. Jag (Ulf P. Lundgren) menar att den herbartianska pedagogiken är den som lägger grunden till att sätta psykologin i förgrunden i lärarutbildningen. För utbildningen av folkskollärare var de grundläggande principerna Gud och Fosterlandet. För utbildningen av läroverkslärare var principen vetenskapen. Tron på vetenskapens primat är en princip av samma dignitet som Gud och Fosterland. sid

85-94 SAMTIDENS HISTORIA Det finns två parallella strömmar som framträder med moderniteten. Ytterst förenklat skulle man kunna tala om en kantiansk tankeström och en rousseauansk tankeström. Den första centreras kring hur vi kan veta och hur vi kan organisera vårt vetande för att lära. Den andra tankeströmmen ser individens växt och frihet som förutsättning för fostran och utbildning.

PSYKOLOGI OCH PEDAGOGIK Psykologins frågor uttrycker en undran inför mänskligt handlande och människans beteende. Frågor vars svar varit en viktig del i formandet av kulturen och kulturella yttranden. Pedagogikens grundfrågor kring den kulturella reproduktionen, det vill säga människans undran inför kunskap och kunskapens organiserande, lärande och minne och inte minst för hur den "goda" människan formas, har alltid varit centrala samhällsfrågor. Hammers föreläsning den 8 Oktober 1910 Hammer skisserar i sin föreläsning gränserna för inriktningen av ämnet pedagogik. Han pekar där på tre huvudområden: 1. Att söka fastställa uppfostrans mål, för så vitt mänsklighetens historiska bildningsgång ger det vid handen; detta blir uppgiften för en filosofisk eller teleologisk pedagogik; 2.att studera uppfostringsprocessen på närmaste håll, sådan den ter sig hos den enskilde individen; men andra ord att utreda de biologiska och psykologiska betingelser, som bestämma barnets utveckling: individuell eller psykologisk pedagogik; 3. att studera uppfostran i stort såsom ett samhällsfenomen, vars historiska och sociala betingelser det gäller att klargöra: social pedagogik (inklusive historisk). Den moderna psykologin kom alltså till uttryck på två olika sätt. Dels var den en på empiri och experiment grundad vetenskap med anspråk på att vara en av naturvetenskaperna. Dels innebar den nya psykologin ett fokus på individen och på barnet. Med den nya psykologin kom den nya eller progressiva pedagogiken att formuleras. Slutet av 1800-talet...dramatisk förändring...genom att ämnet i centrum för pedagogisk teoribildning ersätts av barnet i centrum. En ny form av rationalitet hävdas, nämligen en mål-medelrationalitet. John Dewey...1946... De stora skolreformerna kopplade utbildningsforskningen till samhällsbygget och välfärdssamhällets framväxt, där vetenskapen uppfattas vara en väsentlig förutsättning för rationellt beslutsfattande. Mycket av den kritik som riktats mot forskningen har haft sitt berättigande, nämligen att utbildningsforskningen har sett beslutsfattare som tillämpare och avnämare. Samtidigt är det så att alternativet, att forskningen är till för att ge lärare och lärarutbildare instrument, har alltför ofta grundats på föreställningen att relationen mellan forskning och tillämpning är en enkel koppling eller just härledning.

 Sid 94-95 UTBILDNINGSVETENSKAP ETT KUNSKAPSOMRÅDE ELLER EN DISCIPLIN? Det svar jag givit frågan är att utbildningsvetenskap måste förstås som ett kunskapsområde. I grunden handlar det om att utveckla pedagogik som vetenskap. Detta är en förutsättning för att möjliggöra för lärare att forska och att utveckla utbildningsvetenskap som ett mångdisciplinärt kunskapsområde.

KAPITEL 11 Utbildningsvetenskap - ett kunskapsområde med relevans för forskning om små barn av Gunilla Halldén
 Sid 275 Snarare ska orsaken till inrättandet av området ses som ett uttryck för forskningspolitiska strävanden och ett sätt att göra en satsning på skolområdet, men utan att snäva in det mot en specifik disciplin.
 Sid 276 Ett studieobjekt som förskolan kan ses som en verksamhet som kan studeras som ett socialpolitiskt, arbetsmarknadspolitiskt eller utbildningspolitiskt projekt och därmed knutet till olika kunskapsområden och teoribildningar. Den akademiska organiseringen innebär slutligen forskarnas disciplinära tillhörighet, vilket kan vara pedagogik men också andra discipliner som organiserar forskare med intresse för utbildningsvetenskapliga frågeställningar.
 Sid 276 feministisk forskning barndomsforskning - barnpedagogik
 Sid 278 Vi kan se en tendens att forskare profilerar sig med hjälp av olika inriktningar som t.ex. socialpolitiska frågor, kulturgeografiska frågor och hälsofrågor.
 Sid 280 Många viktiga frågor som sammanhänger med 1900-talets samhällsförändringar kan belysas via barnomsorgens utveckling och vi har nu fått en forskning som med olika infallsvinklar knyter an till barnomsorgen som yrkesfält, omsorgsfält och barnmiljö. Det rör barndomshistoria, genusforskning, professionaliseringsforskning och forskning om relationen mellan stat och medborgare. Det möte som sker i förskolan kan ses som ett möte mellan olika samhällsklasser, mellan olika pedagogiska inriktningar och ett möte mellan olika företrädare för barnen. Stat och kommun bekostar utbildningen av personalen och delar av kostnaderna för barnomsorgen via skatteintäkter.
 Sid 280 Förskolan är därmed en offentlig sfär, men den är samtidigt en institution där föräldrar lämnar sina barn och där barnen får sin omvårdnad innefattande mat, sömn och toalettbesök, sin undervisning i form av pedagogiska inslag av olika slag och sitt fria lekområde. I den meningen är den för barnen en privat sfär, i och med att mycket av det vi vanligen betecknar som det privata livet försiggår där.
 sid 285 Det vi ser är en professionaliseringsstrid med olika intressenter som värnar om sina områden och det som står på spel är vad barnomsorg ska vara för slags verksamhet. Om omsorg och lärande inte kan skiljas från varandra måste de ändå ges en uttolkning och den görs på olika sätt av olika företrädare.
 Sid 291 Genom att diskutera förskolan som en plats som kan sägas befinna sig mellan privat och offentlig sfär och länka barnfamiljer till professionella aktörer, menar jag at jag har visat hur denna arena kan studeras på såväl makro- som mikronivå. Jag menar också att ett framlyftande av det reproduktiva arbetet, som inte i första hand innebär lärande men en livsuppehållande funktion, gör att nya perspektiv läggs på verksamheten.

KAPITEL 13 Utbildningsvetenskap - en vetenskap om utbildning eller den vetenskap utbildningen behöver? av Ingrid Carlgren
 Sid 329 Att intresset för utbildningsfrågor och för forskning om kunskap och lärande växer är inte så konstigt med tanke på en samhällsutveckling där "livslångt lärande" blivit ett nyckelord. Utbildning och lärande blir ett allt mindre exklusivt fenomen och alltmer en naturlig aspekt av livet. Lärandet präglar inte enbart vad som pågår i det formella utbildningssystemet utan också det som pågår utanför - inte minst i arbetslivet. Här tänker jag på att det vi lär barnen måste följa med i utvecklingen och att morgondagens lärande blir viktigare och viktigare. Får vi lärare verkligen stanna i utvecklingen? Vara teknikförgentliga?
Sid 330 Till exempel fanns det inom området medicin/odontologi 1 professor/12 studerande medan motsvarande siffra inom lärarutbildningarna var 1/12500. Mot den bakgrunden blev det uppenbart att det behövdes kraftfulla åtgärder för att skapa en större balans mellan områdena.
 Sid 331 Att forskningsmiljöerna utanför lärarutbildningarna ägnar sig åt utbildningsforskning är naturligtvis inte något problem i sig - tvärtom!Däremot blir det problematiskt om det bli den enda eller huvudsakliga utbildningsvetenskapliga forskningen.
 Sid 332 Jag menar att det istället behövs en annorlunda skolforskning, en skolforskning som inbegriper närstudier av skolan och i relation till de uppgifter som finns i de pedagogiska verksamheterna. Samt att bakgrunden till detta är att den dominerande skolforskningen under lång tid inte ägnat sådana frågor något större intresse utan istället formats av den centralstyrning som präglat skolväsendet (för utförligare utläggningar se Carlgren 1996;2000;Carlgren & Marton 2000) Sid 333 Forskarna rekryterades bland psykologistuderande snarare än bland lärare. Här ser man ju hur tydlig och uttalad lärarnas låga status är. Istället för att fråga lärare som var de berörda valde man psykologistuderande för de är lite intelligentare och kapablare till forskning (!?) Det är detta vi fortfarande måste arbete mot och som visar vikten av att vi måste stärka vår yrkesidentitet, profession och språk!
Sid 333 Skolforskningen etablerades och expanderade i en period då tilltron till vetenskapen var mycket stor - inte minste tilltron till psykologin och pedagogiken. Med hjälp av vetenskapliga metoder skulle man utröna de bästa vägarna för att uppfylla målen för den nya enhetsskolan. I enlighet med den tidens dominerande vetenskapsuppfattning som förväntade sig vetenskapliga resultat i form av säkerställda lagbundenheter, var skolforskningens huvuduppgift att utveckla vägar att systematiskt pröva och jämföra olika sätt att utforma skolarbetet samt därefter att ge rekommendationer om de bästa arbetssätten och metoderna.
 Sid 338 i takt med att skolforskningen expanderade ökade alltså distansen mellan lärarnas verksamhet och forskningen. På 1930- och 1940-talen bedrevs forskning där lärare var involverade som aktiva medforskare. Efterhand förändrades lärarnas roll i forskningen från att vara subjekt till att ställas utanför och ibland vara objekt för forskningen.
 Sid 339 Framväxten av "teacher thinking" (TT)-forskningen markerade en slags återupptäckt av att lärarna faktiskt tänkte och att deras tänkande var viktig för vad de gjorde- skrämmande att det någonsin trotts något annat!!!
 Sid 339 Med den nuvarande utvecklingen och styrningen av skolan följer idén om den professionelle läraren som av egen kraft och mot egen kunskapsbotten tillsammans med andra driver utvecklingen av skolan. Detta innebär andra förutsättningar för lärarnas deltagande i forskning och kunskapsutveckling.
 Sid 340 Det paradoxala med 1990-talets reformer var att det förutsattes en kunskapsbas som samtidigt de flesta var överens om i stor utsträckning inte fanns. Frågan är om den utbildningsvetenskapliga forskningen kan bidra till uppbyggnaden av en sådan kunskapsbas.
 Sid 340 När man talar om en yrkesgrupp som professionell är en aspekt att den har tillgång till en adekvat och erkänd kunskapsbas och att detta uppfattas såväl inom som utanför yrkeskåren. När det gäller lärarna är detta inte självklart- Läraryrkets kunskapsutveckling har inte på samma sätt som inom en del andra professioner knutna till centrala samhälleliga verksamhetsområden varit kopplad till vare sig forskning eller verksamhetsutveckling. En aspekt av detta är att varje n lärare så att säga får börja från början - kunskapen är personbunden.
 Sid 342 När till exempel diskussionen om läraren som reflekterande praktiker växte (Zeichner, 1987; Giroux & McLaren, 1987) knöts innebörden i reflektion till överskridandet av det som uppfattades vare enbart tekniska frågor. Till skillnad från den strukturalistiska perioden uppfattades dock inte längre lärarnas arbete stå i motsatsställning till skolans och samhällets utveckling.
 Sid 343 Detta är inte platsen för att diskutera hur verksamheten i skolan skulle behöva organiseras för att möjliggöra en mer forskningsbaserad kunskapsutveckling, men det kan vara viktigt att påpeka att de arbetsuppgifter som lärarna genom de senaste reformerna fått, kräver en arbetssituation med betydligt mer tid för planering och uppföljning, än vad som tidigare varit. Det är en förutsättning för att få till stånd en kollektiv kunskapsbildningsprocess. Så är det verkligen!!!
 Sid 344 Vad är praxisnära forskning? Det kan handla om forskning som bidrar till utveckling av verksamheten och genomförandet av de uppgifter man har som pedagog, men det kan också vara forskning som bedrivs i/nära de pedagogiska verksamheterna men utifrån andra perspektiv än de pedagogiska.
 Sid 348 Om man inser att det inte går att härleda utvecklingen av specifika förmågor från allmänna påståenden om lärande då blir det tydligt både att forskarna och lärarna måste få möjligheter att utveckla dessa kunskaper, att de är av grundläggande karaktär samt att de är yrkesrelevanta! 

KAPITEL 14 Praxisnära forskning och läraryrkets vetenskapliga bas - Mikael Alexandersson
 Sid 355 Jag kommer då att argumentera för en tyngdpunktsförskjutning från forskning om läraryrket till forskning i läraryrket.
 Sid 355 Om skolans verksamhet i högre grad skall kunna baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet, så att både professionalismen och kvaliteten i det pedagogiska arbetet utvecklas, fordras en samordning av olika intressen.
 sid 356 Men ekonomiska medel är inte tillräckliga. Ytterst handlar det om utbildningspolitiska beslut som medför att läraryrket vinner legitimitet vad det gäller egen kunskapsbildning och får makt över den egna yrkesutvecklingen. Detta kan ske genom etablerandet av praxisnära forskning.
 Sid 357 Som en följd av propositionen En förnyad lärarutbildning används numera begreppet utbildningsvetenskap för den breda forskning och forskarutbildning som skall bedrivas i nära anslutning till lärarutbildningen och som svarar mot behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten.
 Sid 357 Praxisnära forskning enligt vetenskapsrådet: "Syftet med denna forskning är att främja utveckling av forskning kring aktuella och grundläggande frågor i den pedagogiska verksamheten och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen inom läraryrkets kärnfrågor. Det kan handla om forskning som till exempel syftar till att fördjupa förståelsen av den praktiska verksamheten eller forskning i anslutning till utveckling av verksamheten- Av särskild vikt är forskning om lärandets innehåll och organisering inom olika ämnesområden.
 Sid 357 Ett svar är att under flera decennier har forskarsamhället via empiriska studier hävdat att läraryrket i huvudsak är ett praktiskt yrke. Ett annat svar är mera politiskt: när läraryrket i huvudsak är ett praktiskt yrke hamnar detta långt ner i en yrkeshierarki: Lärarna kan då som yrkeskår hållas tillbaka - såväl ekonomiskt som vad det gäller inflytande över skolans utveckling. Lärares yrkesidentitet kan därför ses som en social identitet som skapas, upprätthålls och förändras genom individers och gruppers identifiering av sig själva i relation till hur de blir kategoriserade av andra. kan man då alltså se det som om vi lärare är hållna tillbaka eftersom vi tilldelats en lägre rang i yrkeshierarkin, att vi då är politikernas lakejer som fyller barnen med den kunskap som de för tillfället vill att vi ska ge de yngre medborgarna??? Lite som sciensfiction att om vi lärare släpps fria och får kontroll att vi då kan skapa en för intelligent och okontrollerbar ungdom...
 Sid 358 Oavsett hur spänningsfältet och distinktionerna ovan definieras handlar det om maktrelationer: Mellan de som bestämmer ad som skall göras och de som skall genomföra de "tänkta" intentionerna, mellan de som forskar och de som beforskas. I detta spänningsfält intar läraryrket en underordnad position. Makten ligger hos de som kan formulera och bestämma villkoren för samtalet om vad som är angelägen kunskap för läraryrket.
 sid 359 Att skolan kräver professionella aktörer som handlar utifrån vetenskapligt giltiga kunskaper och inte endast "beprövad erfarenhet", utgör ofta ett argument för en förändrad, eller i varje fall vidareutvecklad, professionell identitet för lärarnas del. Är professionens kunskapssystem välutvecklat, till exempel kan hävda sina kunskapsanspråk, har tolkningsföreträde till vilka frågor som skall formuleras, och möjlighet att själv besvara dessa frågor, anses professionen ha både status och makt i samhället. Detta är viktigt, har alla förstått att det är därför vi har fått krav på oss att ha systematisk dokumentation av vår verksamhet och att det skall vara utbildade personer som bedriver denna!!! Detta stärker förskollärare gentemot barnskötare!
Sid 364 Genom att lärare tillsammans har reflekterat över den egna verksamheten och därmed förändrat sitt handlande har också ny "praktisk" kunskap utvecklats inom läraryrket. Men denna utveckling under de senaste decennierna leder också till en del problem. Låt mig nämna några. En inte ovanlig utgångspunkt i diskussionen om praktisk kunskap är att "praktikern" handlar och kunnandet finns inbyggt i detta handlande. Kunskapen skulle då vara tyst och outtalad. Så länge den var tyst skulle "praktikern" ha små möjligheter att reflektera över handlingsalternativ eller förändra och utveckla praxis. Genom reflektion förväntas läraren bli medveten om såväl sitt handlande som motiven för handlandet. Detta sätt att beskriva lärarens kunskapsbildning har haft och har fortfarande en stor betydelse för att legitimera ett samspel mellan forskare och yrkesverksamma lärare. Den symboliska underordning och symboliska överordning som speglar hierarkiska förhållandet mellan lärare i skolan och forskare vad det gäller kunskapsbildning förändrades under 1990-talet. Något tillspetsat kan detta formuleras som att forskaren som en teoretisk auktoritet ersattes med rollen som "förlösare" eller "frigörare". Forskningens uppgift blev att stödja "praktikern" så att hon själv kunde upptäcka och begreppsliggöra sin egen kunskap.

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap - Katarina Eriksson Barajas, Christina Forsberg och Yvonne Wengström

KAPITEL 1
 sid 17 Evidensbaserad pedagogik är ett begrepp som blivit allt vanligare både internationellt och i Sverige. Strävan efter att hitta vetenskapliga bevis (evidens) för rutiner och åtgärder har tidigare företrädesvis funnits inom det medicinska området.
 sid 19 Evidens finns ofta allmänt tillgänglig i form av publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter, men också i systematiska litteraturstudier som enligt vetenskapliga regler sammanfattar och kommenterar alla tillgänglig publikationer inom ett valt område. Att tillämpa principen om evidensbaserad pedagogik i den dagliga verksamheten innebär att den enskilda läraren i skolarbetet integrerar bästa tillgängliga vetenskapliga bevis innan hon eller han, tillsammans med kollegor, fattar beslut om olika utbildningsinsatser. Den undervisning som vi bedriver på förskolan skall vila på beprövad erfarenhet samt vetenskap. Detta är ett sätt att få oss att närma oss skolas lärare och hur de använder forskning på ett annat sätt än vi på förskolan.
sid 20 Davies (1999) påvisar att kritik förts fram mot glappet mellan undervisning och utbildningsvetenskaplig forskning. Han menar att en pedagogik som har en evidensbaserad grund hjälper till att överbrygga detta glapp.
 Sid 21 Evaldsson och Nilholm (2009) evidensbaserat synsätt göra tt skolan kan styras hårdare och att ekonomiska intressen kan få mer makt i skolan. De vill att det ska finna en kritisk distans mellan forskning och skolans praktik.
Bohlin (2010) menar att det är viktigt för utbildningsforskare att känna till evidensbaserade metoder, som på ett tillförlitligt sätt sammanfattar resultaten av undersökningar som kan vara relevanta för professionell praktik. MintenochLindvert (2011) sammanfattar i ett PM från Skolverket ett antal områden, som förts fram av företrädare för utbildningsväsendet, där de som förespråkar evidensbaserad pedagogik ställs inför utmaningar när konceptet överförs från sjukvårdsområdet till utbildningsområdet. Istället för att bara fråga "Vad fungerar?" bör man också fråga "Vad fungerar för vem och i vilket sammanhang?" Jag tror det är väldigt viktigt som Minten och Lindvert säger att det gäller att inte bara fråga vad som fungerar utan att se till våra olika personligheter som är så viktiga i vårt yrke. Den fördjupande frågan leder även till en djupare reflektion och i min mening är all reflektion bra med den som sker gemensamt och fördjupat är den som ger mest utveckling-

sid 23 Evidensbaserad pedagogik utgår från tanken om att lärare och rektorer är betjänta av att få tillgång till tillförlitliga forskningsfynd när de ska formulera en policy, bestämma en praktik eller fatta beslut. Och så tycker jag nog med. För att kunna ge barn morgondagens lärande måste vi följa med i utvecklingen och även om vi kanske inte håller med om allt så ska vi veta att de teorierna och tankarna finns.

SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION
 Jag tycker att tanken på att undervisningen ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad verksamhet är en bra tanke. Den "tvingar" oss lärare att svart på vitt visa hur vi tänker och varför vi tänker så. Det blir en otrolig kompenstsutveckling för oss och leder till reflektion i arbetslaget och för läraren själv. Det enda hotet mot detta sätt att arbeta på som jag kan se det är bristen på tid. Som förskollärare hos oss på Bifrost har du inte mer reflektionstid än barnskötarna, och ingen av våra två yrkesgrupper har speciellt mycket tid så när ska inläsningen och uppdateringen ske?? Det är otroligt svårt att få tiden att räcka till redan innan. De stora barngrupperna kräver att vi är tre eller två pedagoger allt fler utav de timmarna vi har öppet på förskolan för att kunna bibehålla barnens säkerhet och trygghet.

 KAPITEL 3 
sid 35 Från början omfattade utbildningsvetenskap den breda forskning som bedrevs i anslutning till landets lärarutbildningar och skulle fylla de behov som lärarutbildningarna och den pedagogiska yrkesverksamheten hade. I dag är forskningsområdet starkt knutet till Vetenskapsrådet som är ett grundforskningsråd. Forskare från skilda discipliner är verksamma inom området.
 sid 36 En kartläggning av svenska utbildningsvetenskaplig forskning ringade in fyra övergripande kategorier, för att sammanfatta huvuddragen i den externfinansierade forskningen åren 2005-2010 (Broady, 2011):
1. Forskningstraditioner med inriktning mot undervisning och lärande
2. Forskningstraditioner med inriktning mot utbildning och samhälle
3. Undervisningsämnesområden
4. Aktörer och utbildningsnivåer.
 sid 37 Vetenskapsrådet (2010, s.5) sammanfattar utbildningsvetenskaplig forskning som: Forskning om lärandets, undervisningens och utbildningars förutsättningar, processer, organisationer, innehåll, metoder, aktörer och effekter i olika sammanhang och i livets olika skeden. Carlgren (2005) beskriver hur den praxisnära forskningen syftade till att möta behovet av en forskning som kan bidra till en utveckling av läraryrket.
 Sid 41 Detta ligger helt i linje med Skolverkets ståndpunkt att lärarutbildningarna har ansvar för att "utveckla blivande lärares förmåga att bedriva undervisning utifrån vetenskaplig grund" (Lindvert & Minten, 2012, s.1)

"Lost in translation?" Om relationen mellan lärares praktiska kunnande och professionella språk av Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger

Sid 178 ...Molanders (1996) försök till distinktion, där han menar att kunnande knyts till handling och utmärks av rörelse och dynamik (knowing) medan kunskap (knowledge) har en mer kognitiv och stabil karaktär. De många, långa och innehållsrika berättelserna kan ställas mot ett ganska allmänt förekommande uttalande i diskussionen om lärares kunskap, nämligen att lärare saknar ett utvecklat yrkessrpåk (se tex Lortie 1975, Colnerud & Granström 2002, Utbildnings- och Kulturdepartementet 2005, Åman 2006) och att stora delar av deras kunskap betecknas som >>tyst<< (Polanyi 1967) Forskning som studerar lärares arbete konstaterar gång på gång att kunskapen är praktisk, baseras på egna erfarenheter, och har en starkt relation till den komplexa och situerade praktiken, vilket leder till antagandet att lärares gemensamma kunskapsutveckling och yrkesspråk förblir outvecklade, för att inte säga obefintliga.
  Vi som lärare måste använda oss av ett språk som förstås av barn, föräldrar och outbildad personal, detta gör att det blir ett enkelt språk som används och då kanske det int tas på så stort allvar. Vår kunskap bygger mycket på känslor, det är inte mätbart eller möjligt att bevisa att det är under just i den lärsituationen som vi skapat som barnet tar in den kunskap vi vill att de ska få. Det är bara en känsla hos oss att vi når fram och det är väldigt svårt att kommunicera sådana känslor till andra så att de ska kunna förstå hur de ska kunna göra detta själva.
 Sid 180 Erfarenhet verkar alltså vara en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för skicklighet och man kan fråga sig om allt det vi kallar erfarenhet verkligen beskriver samma typ av fenomen eller upplevelser... ...En vanlig syn på hur erfarenhet kan indelas i olika kvalitativa nivåer är att erfarenhet som på ett eller annat sätt kombineras med reflektion har ett högre värde... ...Att göra erfarenheter - och ett passivt element - man går igenom något. Att göra erfarenhet innebär att man medvetet prövar eller försöker något som innebär en förändring. När följderna av en förändring reflekteras får själva omvandlingen en betydelse och vi lär oss något. Erfarenhet via impulser eller tillfälligheter är däremot enligt Dewey nyckfulla och blinda.
  Det är farligt att bara fastna i ett görande när du stöter på ett hinder eller ett problem, du måste veta var du har för nuläge, vad du vill uppnå, hur du vill uppnå det och observera, analysera och reflektera kring det som görs för att sedan se på nyläget och se om det är bättre eller inte än tidigare. Detta gäller även med barn, vad är det hos barnen du vill utmana, hur vill du utmana det, varför fungerar det eller fungerar det inte när man gör a eller b... reflektion är nödvändigt för att göra kunskapen till din.
Sid 184 Dessa insikter, som inte kan systematiseras och som man inte enkelt kan dela med sig av eller påtvinga någon, förändrar på ett mera outtalat sätt hela vårt förhållningssätt. De omstrukturerar själva basen för hur vi sorterar och skapar mönster ur våra erfarenheter. Insikterna ställer erfarenheterna i ett nytt ljus och bidrar inte på ett självklart sätt till någon kumulativ eller konsoliderad kunskap. Snarare löser de upp de beprövade sammanhangen, utmanar säkerheten och lämnar efter sig flera frågor än svar.
Jag väntade länge på att bli komplett så att jag kunde ta mig an elever från förskollärarprogrammet, efter många år av arbete kom jag dock på att jag kommer aldrig bli "färdig" eller "fullärd" men att jag har kommit till det stadiet där jag behöver bli ifrågasatt för att komma vidare och bli utmanad i min yrkesroll.
 Upplevelsen av osäkerhet och brist på exakta kunskaper, bör därför inte väcka för mycket oro. Det är motsatsen som verkligen borde oroa. en lärare som enbart söker professionell bas för sitt agerande kommer att hamna i situationer då hon eller han märker att det inte finns en sådan bergfast grund. (Landahl 2006 s143)
  Styrker min erfarenhet!
Sid 185 För att läraren ska kunna in-se eleven måste eleven in-se läraren. som lärare måste du kunna blottställa dig och visa eleven dig själv.... ...Därför är det mycket viktigt för en lärare att synas. Du måste ha förmåga att "ta yta".
Som det även kom fram i förra artikeln att det måste ske ett samspel mellan lärare och elev för att det ska bli en givande situation för båda två
 Sid 186 Ett väldefinierat och exakt yrkesspråk skulle alltså inte kunna härbärgera insikter.
Var finns då meningen med detta språk?
 Sid 187 Lakoff och Johnsons (1980) bok Metaphors we live by 
Författarna hävdar att många av de begrepp som vi använder för att uttrycka känslor är antingen abstrakta eller otydligt avgränsade i våra erfarenheter. För att förstå dem behöver vi använda andra begrepp, metaforer. De definierar essensen av en metafor som att förstå och erfara en sak i termer av en annan sak och menar att metaforer är mer basala än de abstrakta begreppen samt bygger på genuina (>>natural>>) erfarenheter. Det enda kruxet som jag ser här är att inte alla har samma förförståelse och kanske inte lägger in samma känsla i den metafor som jag uttrycker som jag eftersöker. Meningen med något är baserat på de slags erfarenheter som jag har haft, och som du kanske inte haft. Därför kan jag inte fullt ut kommunicera den meningen till dig. Metaforer möjliggör dock, genom användandet av genuina erfarenheter, att kommunicera sådana delvis icke gemensamma erfarenheter. Detta tyckte tydligen inte författarna... 
 Sid 189 Det är alltså de metaforer som föds, behålls levande eller uppväcks ifrån de döda, som utgör en potential för den språklek som kan leda till (yrkes)utveckling.
Jag kan här själv bidra med hur svårt det varit för mig att tala om barns utveckling utan att använda ord som får det att verka som om de stigit eller tagit ett kliv i en trappa. Dessa metaforer ger en bild av att barn kan vara över och under varandra beroende på sin utveckling och där med automatiskt värda mer eller mindre. Detta ger inte alls den bild jag har av barn, så jag har fått jobba hårt med att hitta andra sätt att uttrycka mig på. Drömmen om >>det exakta språket>> (Göranzon 2002), det språk som gör det möjligt att exakt difiniera, beskriva, standardiera och systematiskt överföra kunskap från en yrkesgeneration till nästa, har närts av tänkare genom århundraden. men går det att göra detta med en kunskap som bygger på relationer och reflektion? Hur ska du kunna i en monolog kunna förklara hur en bra dialog fungerar? Ett arbete som går ut på att ha ett samspel med någon borde kanske ske i samspel och inte som korvstoppning? 

 SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION 
Du kommer aldrig bli fullärd eller färdig inom yrket. Ett yrke som bygger på samspel och att se varandra går inte att lära ut med enbart teori. Även om användandet av metaforer blir "fint" kommer det nog aldrig kunna skapas ett yrkesspråk som gör det möjligt för oss att förklara de känslor och insikter vi når fram.

Lärares professionella/personliga utveckling av Jonas Aspelin och Sven Persson

Sid 27 Så när Thomas första termin i yrket närmande sig sitt slut hade han bytt väg radikalt: han undervisade då i stort sätt på samma sätt som han själv hade undervisats i skolan. Han var nu med om att bygga upp sådana strukturer som han under åren på lärarutbildningen sagt sig vilja bryta ner.
  Jag har i tidigare litteratur "Att arbeta med portfolio" av Lenz Taguchi (1997) där hon skriver att det verkar som om befintliga handlingsmönster och rutiner blir förkroppsligade, detta måste ju gälla både elever och personal. Om det är så som hon säger så är det ju inte så svårt att förstå att det kräver en lång tid och många gemensamma viljor för att förändra inlärningsmiljöer 

Sid 28 Madsén (1994) pekar på att politiska, sociala och kulturella förändringsprocesser har lett till att pedagogernas egna kunskapsutveckling har hamnat i centrum av verksamheten och att genomförandet av lärararbetets övergripande intentioner fordrar ett i vid mening professionellt språk. Jag tycker att dessa tankar är väldigt intressanta, då jag själv nu så här 20 år senare fortfarande kan se att det är av stor om inte tom större vikt nu än då att pedagoger kontinuerligt fortbildar sig. Detta för att kunna delge barnen i morgondagens lärande något som är ålagt oss i Lpfö-98. Jag tror också att vi inte kommer att bli en erkänd profession innan vi har ett professionellt språk och där ligger ju problemet i att göra sig förstådd av föräldrar och barn. Jag tror att vi som förskollärare arbetar så mycket med att ha ett enkelt språk, ett språk som gärna förstärks med gester, ibland snudd på charader att vi har svårt för att kliva ur den rollen och gå in i en roll med ett mer akademiskt språk.

Sid 29 I ett turbulent samhälle blir ensidig kunskapsreproduktion dysfunktionell. Utbildningen bör istället inriktas på att utveckla olika generella och hållbara förmågor. Till dessa hör tex att kunna samarbeta, lösa problem, ta initiativ, reflektera, kommunicera och tänka kritiskt.
  Precis detta jobbar jag och Leo med just nu i vårt Minecraft projekt!!!

 sid 30 Att vara lärare, sägs det, är inte längre något givet - det blir man inte genom den position man innehar utan framför allt genom de relationer man utvecklar till sina elever. Framgångsrikt pedagogiskt arbete förutsätter en god förmåga att verka tillsammans med människor såväl som kunskap om människor.
  klockrent!

 Sid 32 Gemensamt för dessa benämningar är att de tar fasta på att pedagogers handlingar och tänkande om arbetet huvudsakligen formas under den professionella karriären och att det sker på ett mer eller mindre reflekterat sätt.
Här tänker jag att det har ju blivit mer fokus på just reflektion kring det egna lärandet även hos oss lärare. Vi ska se våra utmaningar, reflektera över vad som gått fel och hur vi kunde gjort annorlunda på ett helt annat sätt än vad iaf jag gjort tidigare. Detta kanske gör att professionen kanske blir bättre och formas fortare än tidigare.

 Sid 33 I motsats till vad många lärare föreställer sig handlar hindren mot lärprocesser mindre om de ungas bristande sociala kompetens än om lärarens svårigheter att skapa och upprätthålla relationer till barnen.
  Detta visar ju att vi är på rätt väg med vår reflektion kring vårt agerande med barnen, det är inte de som inte fattar utan det är jag som inte förklarar tillräckligt bra!

 Sid 33-34 Mer konkret uttryckt står autenticitet för ett skeende där individen handlar i överensstämmelse med sina egna grundläggande värderingar och då dessa värderingar överensstämmer med professionens värderingar(a.a. s.18) Autenticitet är , menar Fibaek-Laursen, en förmåga som kan utvecklas, t.ex. inom lärarutbildningen.
  Det är alltså inget som skapas där utan kan bara utvecklas. Detta styrker lite en teori jag har att alla är inte skapta för att vara lärare, egentligen kanske personer borde arbeta med yrket ett tag innan de kan söka till lärarutbildningen, och för att få söka ska den där autenticiteten finnas där. För det spelar nog ingen roll hur bra betyg du går ut lärarutbildningen med om du inte har "det där"...

Sid 36 Till skillnad från "den tekniska experten", vilken alltså utgår ifrån allmänna, färdigkonstruerade modeller och tillämpar dem på olika situationer, utgår "den reflekterande praktikern" ifrån den situation som är förhanden, förstår en som både lik och olik sina tidigare erfarenheter samt provar sig fram (a.a. s. 138): "När praktikern reflekterar-i-handling i ett fall som han ser som är unikt...är hans experimenterande på en gång utforskande och hypotesprovande" (a.a. s. 147)
Hur skulle en förskollärare kunna utgå från något allmänt när alla barn är unika???

Sid 36 Reflektion är den process som uppstår då praktikern står inför en problematisk situation; konfunderas över den, omorienterar sig och söker hantera situationen. Yrkeskunskap utvecklas hudsakligen genom "reflektion i handling"- Genom reflektion får en professionelle en alltmer differentierad kunskap om och förmåga att bemästra de sociala situationer han/hon hamnar i.
  Här har vi diskuterat mycket vilken slags reflektion som är bäst, den som sker enskilt eller den som sker tillsammans med någon eller några andra... Jag tror att reflektion tillsammans är den som ger den pedagogiska reflektionen.

 Sid 38 Paulin (2007) visar i sin avhandling om de svårigheter som nyutbildade lärare möter under sina första år i yrket att avsaknaden av reflektion är kopplat till lärararbetets intensitet. Den första tiden i yrket präglas av tidsbrist och kaotiska situationer.
Praxischocken är något vi pratade mycket om i mentorsutbildningen och hur man kunde underlätta för de nyexaminerade lärarna så att inte den blev så stor. Att ha ett par års erfarenheter skulle kunna vara lösningen mot att få en praxischock och kunna dra nytta av det man lärt på en gång.

 sid 41 Appliceras Goffmans (1972) begrepp kan det sagda uttryckas som att individens "personliga identitet" i växande grad influeras av och integreras med hans/hennes "sociala identitet" (här identiteten som lärare). Det sker med andra ord en strukturerad socialiseringsprocess, där individens sätt att förhålla sig i sitt yrke förändras utifrån det sociala systemets normer och värden.
 Sid 43 Den huvudsakliga myllan för mänsklig tillväxt är av mellanmänsklig natur och har att göra med att möta omvärlden som en närvarande person. Det är i omedelbara möten, t.ex. med sina elever, som läraren upptäcker vem hon själv är. Förstå då hon är en konkret person och inte bara en abstrakt rollutövare kan vi tala om professionell/personlig utveckling.
Du måste engagera dig och vilja utvecklas för att kunna göra det. Möter du inte barnen utan bara "fyller dem" som om de vore tomma kärl kommer du aldrig utvecklas.

 Sid 44 Vi föreställer oss sålunda att det är i och genom växelverkan mellan kreativa handlingar och (mer eller mindre genuina) relationsupplevesler som professionell/personlig utveckling väsentligen sker.

 SAMMANFATTANDE REFLEKTION.
 Du kan aldrig bli en fullfärdig lärare bara genom att gå en utbildning, det kräver möten och reflektion med både barn och kollegor för att utvecklas och utmanas till att bli en lärare. Det krävs också eget engagemang för att kunna möta barnen, se barnen och därmed få kunskap om barnen och hur de lär. Du måste lära känna dem och interagera med dem för att kunna utvecklas. Frågan är om någon utbildning någonsin kommer att kunna täcka allt detta eller om det är ett måste med års yrkeserfarenhet också? ska denna yrkeserfarenhet vara för eller efter den teoretiska utbildningen för att ge teorin så starkt fäste som möjligt?