Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap - Katarina Eriksson Barajas, Christina Forsberg och Yvonne Wengström

KAPITEL 1
 sid 17 Evidensbaserad pedagogik är ett begrepp som blivit allt vanligare både internationellt och i Sverige. Strävan efter att hitta vetenskapliga bevis (evidens) för rutiner och åtgärder har tidigare företrädesvis funnits inom det medicinska området.
 sid 19 Evidens finns ofta allmänt tillgänglig i form av publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter, men också i systematiska litteraturstudier som enligt vetenskapliga regler sammanfattar och kommenterar alla tillgänglig publikationer inom ett valt område. Att tillämpa principen om evidensbaserad pedagogik i den dagliga verksamheten innebär att den enskilda läraren i skolarbetet integrerar bästa tillgängliga vetenskapliga bevis innan hon eller han, tillsammans med kollegor, fattar beslut om olika utbildningsinsatser. Den undervisning som vi bedriver på förskolan skall vila på beprövad erfarenhet samt vetenskap. Detta är ett sätt att få oss att närma oss skolas lärare och hur de använder forskning på ett annat sätt än vi på förskolan.
sid 20 Davies (1999) påvisar att kritik förts fram mot glappet mellan undervisning och utbildningsvetenskaplig forskning. Han menar att en pedagogik som har en evidensbaserad grund hjälper till att överbrygga detta glapp.
 Sid 21 Evaldsson och Nilholm (2009) evidensbaserat synsätt göra tt skolan kan styras hårdare och att ekonomiska intressen kan få mer makt i skolan. De vill att det ska finna en kritisk distans mellan forskning och skolans praktik.
Bohlin (2010) menar att det är viktigt för utbildningsforskare att känna till evidensbaserade metoder, som på ett tillförlitligt sätt sammanfattar resultaten av undersökningar som kan vara relevanta för professionell praktik. MintenochLindvert (2011) sammanfattar i ett PM från Skolverket ett antal områden, som förts fram av företrädare för utbildningsväsendet, där de som förespråkar evidensbaserad pedagogik ställs inför utmaningar när konceptet överförs från sjukvårdsområdet till utbildningsområdet. Istället för att bara fråga "Vad fungerar?" bör man också fråga "Vad fungerar för vem och i vilket sammanhang?" Jag tror det är väldigt viktigt som Minten och Lindvert säger att det gäller att inte bara fråga vad som fungerar utan att se till våra olika personligheter som är så viktiga i vårt yrke. Den fördjupande frågan leder även till en djupare reflektion och i min mening är all reflektion bra med den som sker gemensamt och fördjupat är den som ger mest utveckling-

sid 23 Evidensbaserad pedagogik utgår från tanken om att lärare och rektorer är betjänta av att få tillgång till tillförlitliga forskningsfynd när de ska formulera en policy, bestämma en praktik eller fatta beslut. Och så tycker jag nog med. För att kunna ge barn morgondagens lärande måste vi följa med i utvecklingen och även om vi kanske inte håller med om allt så ska vi veta att de teorierna och tankarna finns.

SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION
 Jag tycker att tanken på att undervisningen ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad verksamhet är en bra tanke. Den "tvingar" oss lärare att svart på vitt visa hur vi tänker och varför vi tänker så. Det blir en otrolig kompenstsutveckling för oss och leder till reflektion i arbetslaget och för läraren själv. Det enda hotet mot detta sätt att arbeta på som jag kan se det är bristen på tid. Som förskollärare hos oss på Bifrost har du inte mer reflektionstid än barnskötarna, och ingen av våra två yrkesgrupper har speciellt mycket tid så när ska inläsningen och uppdateringen ske?? Det är otroligt svårt att få tiden att räcka till redan innan. De stora barngrupperna kräver att vi är tre eller två pedagoger allt fler utav de timmarna vi har öppet på förskolan för att kunna bibehålla barnens säkerhet och trygghet.

 KAPITEL 3 
sid 35 Från början omfattade utbildningsvetenskap den breda forskning som bedrevs i anslutning till landets lärarutbildningar och skulle fylla de behov som lärarutbildningarna och den pedagogiska yrkesverksamheten hade. I dag är forskningsområdet starkt knutet till Vetenskapsrådet som är ett grundforskningsråd. Forskare från skilda discipliner är verksamma inom området.
 sid 36 En kartläggning av svenska utbildningsvetenskaplig forskning ringade in fyra övergripande kategorier, för att sammanfatta huvuddragen i den externfinansierade forskningen åren 2005-2010 (Broady, 2011):
1. Forskningstraditioner med inriktning mot undervisning och lärande
2. Forskningstraditioner med inriktning mot utbildning och samhälle
3. Undervisningsämnesområden
4. Aktörer och utbildningsnivåer.
 sid 37 Vetenskapsrådet (2010, s.5) sammanfattar utbildningsvetenskaplig forskning som: Forskning om lärandets, undervisningens och utbildningars förutsättningar, processer, organisationer, innehåll, metoder, aktörer och effekter i olika sammanhang och i livets olika skeden. Carlgren (2005) beskriver hur den praxisnära forskningen syftade till att möta behovet av en forskning som kan bidra till en utveckling av läraryrket.
 Sid 41 Detta ligger helt i linje med Skolverkets ståndpunkt att lärarutbildningarna har ansvar för att "utveckla blivande lärares förmåga att bedriva undervisning utifrån vetenskaplig grund" (Lindvert & Minten, 2012, s.1)