En presentation i Prezi av hur vi arbetar med IKT på min avdelning Linblomman.
http://prezi.com/kzuag5hriht4/ikt-pa-linblomman/
söndag 23 mars 2014
Varför är din iPhone så stor?
Sid 4-5 Här först ser vi att förskolor som tillhör skolor och därmed bildar en gemensam enhet får tillträde till kompetensutveckling inom området IT. Någon tidigare IT-satsning har alltså inte gjorts iförskolan. Kanske är det därför förskolan ligger efter med IT- användandet?
Ja så tror jag det varit. Det har länge varit upp till förskollärarens egenintresse om hen ska lära sig något nytt inom den digitala världen.
Sid 5 IKT-användningen i undervisningen kan ge barnen nya möjligheter att söka information och skapar en annan typ av samspel mellan pedagoger och barn.
Samt mellan barn och barn. När jag läste Pedagogisk dokumentation med IT-stöd så gjorde jag ett arbete om barn och media. Där visade det sig tydligt att barnen såg datorn som ett verktyg för att skapa en gemensam grund att starta leken ifrån.
Sid 6 En del program kan användas till att fånga intresse för barn och bana en väg till andra aktiviteter medan andra program kan väcka lust till skrivande, läsande och målande. Här hänger det på pedagogens förmåga att värdera produkterna och kunna utforma ett pedagogiskt sammanhang som programmet kan ingå i. Det gäller för pedagogen att fånga upp och hjälpa barnen att vidareutveckla det intresse som väckts.
Det är precis så vi arbetar nu! Vi startar samlingen med ett avsnitt av
Biss och Kajs som bygger en kompis för att sedan gå ut i smågrupper för att reflektera och skapa utifrån det vi tillsammans upplevt. Underbart sätt att arbeta på. Så otroligt lustfyllt!
Sid 6 Det är dock inte en självklarhet att IKT tillför fördelar för barns lärande. IKT i sig kan inte heller ge någon garanti för bättre lärande utan kvaliteten avgörs framförallt hur man använder sig av möjligheterna av att strukturera kunskapsinnehållet.
Men det gäller väl allt? Bara för att barn har tillgång till saxar lär de väl sig inte klippa om inte någon visar dem hur saxen är tänkt att användas. Dessutom kan de klippa sig själva, i sitt hår och i sina kläder om inte en vuxen är med i början och guider dem i säker saxanvändning!
Sid 22 Flickans bildskapande visade att hon först ritade med hjälp av iPaden och appen Drawing Pad för att sedan gå över till vanligt papper och pennor. Medlen var olika men motivet, snögubbar, förblev det samma. Vi tolkar det som att när flickan hittade en snögubbe väcktes en skaparglädje som hon fann meningsfull.
Det är just detta att det ena inte behöver ersätta det andra som så många tror. Bara för att man erbjuder digitala verktyg betyder inte det att de analoga försvinner. Det tillför bara en bredd.
Sid 26 Pedagogerna har en vilja att använda tekniken med det vet ännu inte hur de ska använda den eller till exempel en iPad i barns läroprocesser.
Det är synd att det ligger som det står i Mentorskap i skola och förskola sid 35-36 en tanke att läraren skall kunna allt och då hindrar denna tanke lärarna att lära tillsammans med barnen. De kan inte visa sig sårbara, vara sen som kan minst utan då struntar de i det i stället.
Sid 28 En tanke som dök upp hos oss under denna process var att Toca doktor kan bli ett bra hjälpmedel för de barn som behöver öva på lekstrukturer i förskolan.
Vilken intressant tanke! Den tar jag med mig till mina kollegor!
Ja så tror jag det varit. Det har länge varit upp till förskollärarens egenintresse om hen ska lära sig något nytt inom den digitala världen.
Sid 5 IKT-användningen i undervisningen kan ge barnen nya möjligheter att söka information och skapar en annan typ av samspel mellan pedagoger och barn.
Samt mellan barn och barn. När jag läste Pedagogisk dokumentation med IT-stöd så gjorde jag ett arbete om barn och media. Där visade det sig tydligt att barnen såg datorn som ett verktyg för att skapa en gemensam grund att starta leken ifrån.
Sid 6 En del program kan användas till att fånga intresse för barn och bana en väg till andra aktiviteter medan andra program kan väcka lust till skrivande, läsande och målande. Här hänger det på pedagogens förmåga att värdera produkterna och kunna utforma ett pedagogiskt sammanhang som programmet kan ingå i. Det gäller för pedagogen att fånga upp och hjälpa barnen att vidareutveckla det intresse som väckts.
Det är precis så vi arbetar nu! Vi startar samlingen med ett avsnitt av
Biss och Kajs som bygger en kompis för att sedan gå ut i smågrupper för att reflektera och skapa utifrån det vi tillsammans upplevt. Underbart sätt att arbeta på. Så otroligt lustfyllt!
Sid 6 Det är dock inte en självklarhet att IKT tillför fördelar för barns lärande. IKT i sig kan inte heller ge någon garanti för bättre lärande utan kvaliteten avgörs framförallt hur man använder sig av möjligheterna av att strukturera kunskapsinnehållet.
Men det gäller väl allt? Bara för att barn har tillgång till saxar lär de väl sig inte klippa om inte någon visar dem hur saxen är tänkt att användas. Dessutom kan de klippa sig själva, i sitt hår och i sina kläder om inte en vuxen är med i början och guider dem i säker saxanvändning!
Sid 22 Flickans bildskapande visade att hon först ritade med hjälp av iPaden och appen Drawing Pad för att sedan gå över till vanligt papper och pennor. Medlen var olika men motivet, snögubbar, förblev det samma. Vi tolkar det som att när flickan hittade en snögubbe väcktes en skaparglädje som hon fann meningsfull.
Det är just detta att det ena inte behöver ersätta det andra som så många tror. Bara för att man erbjuder digitala verktyg betyder inte det att de analoga försvinner. Det tillför bara en bredd.
Sid 26 Pedagogerna har en vilja att använda tekniken med det vet ännu inte hur de ska använda den eller till exempel en iPad i barns läroprocesser.
Det är synd att det ligger som det står i Mentorskap i skola och förskola sid 35-36 en tanke att läraren skall kunna allt och då hindrar denna tanke lärarna att lära tillsammans med barnen. De kan inte visa sig sårbara, vara sen som kan minst utan då struntar de i det i stället.
Sid 28 En tanke som dök upp hos oss under denna process var att Toca doktor kan bli ett bra hjälpmedel för de barn som behöver öva på lekstrukturer i förskolan.
Vilken intressant tanke! Den tar jag med mig till mina kollegor!
måndag 10 mars 2014
Professionell vägledning - med samtal som redskap av Hägg och Kuoppla
Kapitel 1
Sid 20 Att samtala är på ett plan att se sig själv och den andra, att kunna möta den andra och samtidigt tydligt hålla isär det som är mitt och det som är ditt.
Detta skulle jag vilja säga är väldigt viktigt vid samtal med vfustudenter. Det är lätt annars att överföra sina egna kanske inskränkta idéer utan att ge dem en chans att göra sina egna upptäckter.
Sid 21 Syftet med det vägledande samtalet är just att utforska tänkbara versioner och pröva olika alternativ. Det innebär att vägledaren ska försöka undvika att bedöma klientens berättelse som "korrekt" eller "felaktig" och ha tilltro till människors vilja och förmåga att ta ansvar för sig själva, sina beslut och sina handlingar. Den professionella hjälparens uppgift är att stödja den förmågan.
Kapitel 2
Sid 23-24 Det finns inga enkla förklaringar till de märkliga processer som gör att kommunikationen inte fungerar i vissa situationer, att samtalet uteblir trots att båda parter har för avsikt att tala med varandra och att det i andra sammanhang går att skapa samtal som blir konstruktiva.
Det är nog detta som jag kallar att prata olika språk och då menar jag inte att man pratar två olika språk som engelska och svenska, utan att båda talar samma språk men på något sätt lyckas prata förbi varandra. Jag har upplevt det flera gånger när två personer sitter och har en hetsig diskussion där de tror sig vara oense när de i själva verket menar samma sak!
Kapitel 3
Sid 42-44 samtalsmodeller med tre faser
Fas 1 - klargöra situationen kr klientens perspektiv, förstå klienten, sammanfatta gärna det du hört för att se så det stämmer
Fas 2 - vidga perspektiv, se möjligheter och begränsningar, sätta mål
Fas 3 - göra en handlingsplan, ge stöd för genomförande, utvärdera
Sid 44-45 ett konstruktivistiskt perspektiv
Handledaren skall:
Fas 1 - skapa respektfull och personlig kontakt, ange ramarna, ge stöd att berätta
Fas 2 - hjälpa klienten att konstruera möjliga handlingsplaner, identifiera nya sött att "göra", "kunna" och " vara".
Fas 3 - formulera planer och strategier för handlingar, utvärdera och avsluta
Sid 47
Den pedagogiska modellen
Ett sätt att lära ut samtal på
- uppvärmning
- teoretisk genomgång, förklaring sv. Begrepp och färdigheter
- modell
- övningar
- feedback
- integration
- återkommande utvärderingar
Sid 48 att ge feedback
-Fokusera på beteende som du kan se och höra
- Beskriv det du sett/hört
- Berätta hur du reagerat på det beteende du beskrivit.
Kapitel 4
Sid 54 om vägledaren anger en tidsram för samtalet får klienten en möjlighet att disponera tiden och inte spara det viktigaste tills det blivit försent...
...När det blir dags att avsluta kan samtalsledaren påminna om att den överenskomna tiden snart är slut utan att klienten behöver känna sig avbruten eller avvisad.
Även Anders Engquist påpekar vikten av att meddela klienten en tidsmall/struktur i boken Om konsten att samtala. Detta för att förbereda klienten på hur tiden kan disponeras och för att vissa kan slappna av mer om de vet vad dom kommer hända..
Jag har även fört in detta mer i arbetet på avdelningen med barnen och känner att barnen blir ännu mer entusiastiska inför aktiviteter när de vet på ett ungefär vad som väntas av dem. Detta går rakt emot det jag fick lära mig i min praktik då jag skulle hålla hårt i samlingslådan och inte låta någon få veta ngt i förväg.
Sid 55 om det finns anledning att träffas igen kan vägledaren och klienten komma överens om uppgifter som klienten ska genomföra till nästa gång.
Jag har vid upprepade gånger testat detta och kommit fram till att det är ett bra sätt för att få en utveckling och process framåt.
Sid 57 Det Kundera lyft fram här kan användas som en bild för det goda lyssnandet: jag lånar ut mitt öra, låter det ockuperas av den andras berättelse. Det är kärnan i lyssnandet. Det innebär inte att det är olämpligt att den so, lyssnar delar med sig av sina erfarenheter om en ger berättaren stöd och bekräftelse.
Jag upplever att det är riktigt svårt ibland att låta bli att berätta liknande saker som hänt mig eller som jag direkt ser en lösning på ett problem att hålla detta inne.
Sid 58 Att lyssna innebär att:
- höra vad den andra säger
- försöka förstå det den andre säger och kunna sätta in det i rätt sammanhang
- få den jag lyssnar till att uppfatta att jag hört och försökt förstå.
Sid 59 Verktyg för professionellt lyssnande
1. Icke-verbala redskap:
- rumsliga arrangemang
- ögonkontakt
- hållning som visar närvaro, koncentration och lugn
- följsamhet, stöd för berättelsen med nickningar, mimik, småljud som mm och
- röstläge och taltempo som anpassas efter klienten.
2. Verbala redskap:
- omformulering av fakta och känslor som klienten uttrycker
- sammanfattningar
- frågor som återknyter till tidigare teman.
Påminner om det Helena Pokka pratade om i sin föreläsning.
Sid 60-61 Den lyhörda samtalsledaren uppfattar och respekterar klientens gränser genom att hålla rätt avstånd. Om klienten markerar att han vill flytta sig en bit längre bort, om han drar sig undan när vägledaren lutar sig framåt kan det vara ett tecken på att hans personliga rumsliga gräns är hotad.
Känner igen mig här, jag har ett behov av en ganska stor rumslig gräns, jag gillar inte att kramas hela tiden som många andra och kan då felaktigt bli dömd som att jag inte bryr mig tillräckligt. Hade en kollega som ville stå väldigt nära vid samtal och jag hade otroligt svårt att fokusera på det som sades utan bara på hur litet avståndet var.
Sid 69 Öppna frågor - den som frågar vet inte svaret
(Hur mår du?)
Slutna frågor - besvaras med enkla fakta
(Vilket år är du född)
Sid 70 Ledande frågor - innehåller ett svarsalternativ
( mår du bra?)
Sid 71 Attackfrågor - innehåller en anklagelse, en attack eller ett ifrågasättande
(Vem har slängt jackan på golvet?)
Sid 72 I ett problemlösningssamtal är det bra att ta reda på
- när beslutet måste fattas (tid)
- hur det påverkar viktiga personer inklientens omgivning (relationer)
- vilka ekonomiska konsekvenser det får (ekonomi)
Sid 77 fas 2
Syftet med den andra fasen är att vidga perspektiv och sätta upp mål.
Sid 78 de alternativ som samtalsledaren tar upp ska ha formen av erbjudanden. Om klienten inte accepterar dessa måste vägledaren backa.
Sid 78-88 arbetssätt:
- sammanfattning ur vägledarens perspektiv
(Som fas 1 men med egna iakttagelser och reflektioner)
- verbalisering
(Sätta ord på klientens känsla utan att denne har uttryckt den)
- konfrontation
(Tydliggöra något motsägelsefullt i klientens berättelse, ta reda på mer)
- utmaning
( syftet är att få klienten att tänka i nya banor)
- listning
(Listor med positiva resp. negativa sidor)
- visualisering
(Synliggöra alternativen med hjälp av bilder)
- rollspel
(Rollbyten som får klienten att inta nya perspektiv)
- information
Sid 88 Färdigheter i fas 3
Avsluta och utvärdera
Sid 89 färdigheter:
- spåna
(Brainstorma)
- inventera
(Ge klienten tillfälle att undersöka vilket stöd och vilka resurser han kan mobilisera genom att ställa frågor och ge klienten i uppgift att undersöka)
- formulera delmål
(Om klienten eftersträvar ett långsiktigt mål kan det behövas hållplatser på vägen)
- utvärdera
(Enklaste modellen ställa lite frågor om samtalet och samtalsledaren)
- avsluta
(Påminna om tystnadsplikt, fråga om det finns någon avslutande fråga)
KAPITEL 5
Sid 100 vi har märkt att det framförallt är svårt för lärare att vara tillräckligt tålmodiga och låta eleven arbeta och ta ansvar och inte alltför snabbt undervisa eleven om vad hon borde göra och sedan försöka övertyga henne om vad som är den goda lösningen.
Precis det jag skrev innan!
Sid 103 om man jämför ett utvecklingssamtal med en orientering i ett landskap är det samtalsledaren som ska underlätta för eleven att hitta i terrängen.
KAPITEL 6
Sid 122 samtal är inte linjära utan slingrar sig fram.
Sid 20 Att samtala är på ett plan att se sig själv och den andra, att kunna möta den andra och samtidigt tydligt hålla isär det som är mitt och det som är ditt.
Detta skulle jag vilja säga är väldigt viktigt vid samtal med vfustudenter. Det är lätt annars att överföra sina egna kanske inskränkta idéer utan att ge dem en chans att göra sina egna upptäckter.
Sid 21 Syftet med det vägledande samtalet är just att utforska tänkbara versioner och pröva olika alternativ. Det innebär att vägledaren ska försöka undvika att bedöma klientens berättelse som "korrekt" eller "felaktig" och ha tilltro till människors vilja och förmåga att ta ansvar för sig själva, sina beslut och sina handlingar. Den professionella hjälparens uppgift är att stödja den förmågan.
Kapitel 2
Sid 23-24 Det finns inga enkla förklaringar till de märkliga processer som gör att kommunikationen inte fungerar i vissa situationer, att samtalet uteblir trots att båda parter har för avsikt att tala med varandra och att det i andra sammanhang går att skapa samtal som blir konstruktiva.
Det är nog detta som jag kallar att prata olika språk och då menar jag inte att man pratar två olika språk som engelska och svenska, utan att båda talar samma språk men på något sätt lyckas prata förbi varandra. Jag har upplevt det flera gånger när två personer sitter och har en hetsig diskussion där de tror sig vara oense när de i själva verket menar samma sak!
Kapitel 3
Sid 42-44 samtalsmodeller med tre faser
Fas 1 - klargöra situationen kr klientens perspektiv, förstå klienten, sammanfatta gärna det du hört för att se så det stämmer
Fas 2 - vidga perspektiv, se möjligheter och begränsningar, sätta mål
Fas 3 - göra en handlingsplan, ge stöd för genomförande, utvärdera
Sid 44-45 ett konstruktivistiskt perspektiv
Handledaren skall:
Fas 1 - skapa respektfull och personlig kontakt, ange ramarna, ge stöd att berätta
Fas 2 - hjälpa klienten att konstruera möjliga handlingsplaner, identifiera nya sött att "göra", "kunna" och " vara".
Fas 3 - formulera planer och strategier för handlingar, utvärdera och avsluta
Sid 47
Den pedagogiska modellen
Ett sätt att lära ut samtal på
- uppvärmning
- teoretisk genomgång, förklaring sv. Begrepp och färdigheter
- modell
- övningar
- feedback
- integration
- återkommande utvärderingar
Sid 48 att ge feedback
-Fokusera på beteende som du kan se och höra
- Beskriv det du sett/hört
- Berätta hur du reagerat på det beteende du beskrivit.
Kapitel 4
Sid 54 om vägledaren anger en tidsram för samtalet får klienten en möjlighet att disponera tiden och inte spara det viktigaste tills det blivit försent...
...När det blir dags att avsluta kan samtalsledaren påminna om att den överenskomna tiden snart är slut utan att klienten behöver känna sig avbruten eller avvisad.
Även Anders Engquist påpekar vikten av att meddela klienten en tidsmall/struktur i boken Om konsten att samtala. Detta för att förbereda klienten på hur tiden kan disponeras och för att vissa kan slappna av mer om de vet vad dom kommer hända..
Jag har även fört in detta mer i arbetet på avdelningen med barnen och känner att barnen blir ännu mer entusiastiska inför aktiviteter när de vet på ett ungefär vad som väntas av dem. Detta går rakt emot det jag fick lära mig i min praktik då jag skulle hålla hårt i samlingslådan och inte låta någon få veta ngt i förväg.
Sid 55 om det finns anledning att träffas igen kan vägledaren och klienten komma överens om uppgifter som klienten ska genomföra till nästa gång.
Jag har vid upprepade gånger testat detta och kommit fram till att det är ett bra sätt för att få en utveckling och process framåt.
Sid 57 Det Kundera lyft fram här kan användas som en bild för det goda lyssnandet: jag lånar ut mitt öra, låter det ockuperas av den andras berättelse. Det är kärnan i lyssnandet. Det innebär inte att det är olämpligt att den so, lyssnar delar med sig av sina erfarenheter om en ger berättaren stöd och bekräftelse.
Jag upplever att det är riktigt svårt ibland att låta bli att berätta liknande saker som hänt mig eller som jag direkt ser en lösning på ett problem att hålla detta inne.
Sid 58 Att lyssna innebär att:
- höra vad den andra säger
- försöka förstå det den andre säger och kunna sätta in det i rätt sammanhang
- få den jag lyssnar till att uppfatta att jag hört och försökt förstå.
Sid 59 Verktyg för professionellt lyssnande
1. Icke-verbala redskap:
- rumsliga arrangemang
- ögonkontakt
- hållning som visar närvaro, koncentration och lugn
- följsamhet, stöd för berättelsen med nickningar, mimik, småljud som mm och
- röstläge och taltempo som anpassas efter klienten.
2. Verbala redskap:
- omformulering av fakta och känslor som klienten uttrycker
- sammanfattningar
- frågor som återknyter till tidigare teman.
Påminner om det Helena Pokka pratade om i sin föreläsning.
Sid 60-61 Den lyhörda samtalsledaren uppfattar och respekterar klientens gränser genom att hålla rätt avstånd. Om klienten markerar att han vill flytta sig en bit längre bort, om han drar sig undan när vägledaren lutar sig framåt kan det vara ett tecken på att hans personliga rumsliga gräns är hotad.
Känner igen mig här, jag har ett behov av en ganska stor rumslig gräns, jag gillar inte att kramas hela tiden som många andra och kan då felaktigt bli dömd som att jag inte bryr mig tillräckligt. Hade en kollega som ville stå väldigt nära vid samtal och jag hade otroligt svårt att fokusera på det som sades utan bara på hur litet avståndet var.
Sid 69 Öppna frågor - den som frågar vet inte svaret
(Hur mår du?)
Slutna frågor - besvaras med enkla fakta
(Vilket år är du född)
Sid 70 Ledande frågor - innehåller ett svarsalternativ
( mår du bra?)
Sid 71 Attackfrågor - innehåller en anklagelse, en attack eller ett ifrågasättande
(Vem har slängt jackan på golvet?)
Sid 72 I ett problemlösningssamtal är det bra att ta reda på
- när beslutet måste fattas (tid)
- hur det påverkar viktiga personer inklientens omgivning (relationer)
- vilka ekonomiska konsekvenser det får (ekonomi)
Sid 77 fas 2
Syftet med den andra fasen är att vidga perspektiv och sätta upp mål.
Sid 78 de alternativ som samtalsledaren tar upp ska ha formen av erbjudanden. Om klienten inte accepterar dessa måste vägledaren backa.
Sid 78-88 arbetssätt:
- sammanfattning ur vägledarens perspektiv
(Som fas 1 men med egna iakttagelser och reflektioner)
- verbalisering
(Sätta ord på klientens känsla utan att denne har uttryckt den)
- konfrontation
(Tydliggöra något motsägelsefullt i klientens berättelse, ta reda på mer)
- utmaning
( syftet är att få klienten att tänka i nya banor)
- listning
(Listor med positiva resp. negativa sidor)
- visualisering
(Synliggöra alternativen med hjälp av bilder)
- rollspel
(Rollbyten som får klienten att inta nya perspektiv)
- information
Sid 88 Färdigheter i fas 3
Avsluta och utvärdera
Sid 89 färdigheter:
- spåna
(Brainstorma)
- inventera
(Ge klienten tillfälle att undersöka vilket stöd och vilka resurser han kan mobilisera genom att ställa frågor och ge klienten i uppgift att undersöka)
- formulera delmål
(Om klienten eftersträvar ett långsiktigt mål kan det behövas hållplatser på vägen)
- utvärdera
(Enklaste modellen ställa lite frågor om samtalet och samtalsledaren)
- avsluta
(Påminna om tystnadsplikt, fråga om det finns någon avslutande fråga)
KAPITEL 5
Sid 100 vi har märkt att det framförallt är svårt för lärare att vara tillräckligt tålmodiga och låta eleven arbeta och ta ansvar och inte alltför snabbt undervisa eleven om vad hon borde göra och sedan försöka övertyga henne om vad som är den goda lösningen.
Precis det jag skrev innan!
Sid 103 om man jämför ett utvecklingssamtal med en orientering i ett landskap är det samtalsledaren som ska underlätta för eleven att hitta i terrängen.
KAPITEL 6
Sid 122 samtal är inte linjära utan slingrar sig fram.
torsdag 27 februari 2014
Reflektion kring föreläsningen av Helena Pokka
Helenas föreläsning och läsandet av boken av Anders Enquist "Om konsten att samtala" har fått mig att reflektera över att det är så mycket mer fokus på medmänsklighet, att kunna tolka andra människor, kunna möta dem där de är, inte bara utmana utan förstå och känna med. Jag trodde nog att det skulle krävas mer yrkeskunskap och mindre av denna "medmänsklighet" men det visade sig vara precis tvärt om.
Detta gör att jag blir ännu mer taggad att lära mig mer!
Jag får en tvetydig känsla av att dels bara slänga mig in i massa olika samtal samtidigt som jag blir lite rädd för alla olika situationer och människor jag kan möta. Men den första känslan är den starkaste och jag kommer försöka ta varje tillfälle i akt att träna på olika samtalsmetoder.
Jag känner att jag både av Helena och Anders Engquist (feedbacktrappan sid 251) får stöd för de tankar som väckts vid olika föreläsningar jag hållit i, där jag slutat försvara eller bortförklara utan hållit duschkabinens dörrar på glänt och försökt ta in de åsikter och den kritik som givits och vänt den till en positiv utveckling istället. Våga erkänna att jag inte tänkt på allt, inte vet allt utan har mer att lära.
En annan sak jag tar med mig som på olika sätt blivit ett ledord för dagen är att det inte ett bästa sätt att prata med andra på utan bara mitt bästa sätt att prata med andra på.
Detta gör att jag blir ännu mer taggad att lära mig mer!
Jag får en tvetydig känsla av att dels bara slänga mig in i massa olika samtal samtidigt som jag blir lite rädd för alla olika situationer och människor jag kan möta. Men den första känslan är den starkaste och jag kommer försöka ta varje tillfälle i akt att träna på olika samtalsmetoder.
Jag känner att jag både av Helena och Anders Engquist (feedbacktrappan sid 251) får stöd för de tankar som väckts vid olika föreläsningar jag hållit i, där jag slutat försvara eller bortförklara utan hållit duschkabinens dörrar på glänt och försökt ta in de åsikter och den kritik som givits och vänt den till en positiv utveckling istället. Våga erkänna att jag inte tänkt på allt, inte vet allt utan har mer att lära.
En annan sak jag tar med mig som på olika sätt blivit ett ledord för dagen är att det inte ett bästa sätt att prata med andra på utan bara mitt bästa sätt att prata med andra på.
söndag 23 februari 2014
Om konsten att samtala
Kapitel 1
Sid 14 "There is nothing like the best way to talk to people. There is only your best way."
Sid 15-16 "... Vars och ens strävan gå ut på att hitta ett eget bästa sätt att arbeta med människor. En bra början kan vara att försöka komma underfund med var jag har min talang, inom vilka områden jag tror att jag kan nå bra resultat och vad jag bör undvika eller utveckla om jag så vill.
Sid 17 "istället för att vara brutal eller "gå på" människor försöker jag bidra till en atmosfär som medför att samtalspartnern själv, åtminstone till stor del, får bestämma takten. Det gäller att "locka fram" och inte "bända upp"."
Vara mänsklig!
Sid 18 " Jag försöker att vara och bete mig på ett sådant sätt som jag själv skulle vilja bli bemött om jag befann mig i en liknande situation."
Sid 18 "...en triangel där hörnen består av teori, erfarenhet, intuition/fantasi och dör samtalet ligger i mitten av triangeln."
Sid 24 "När man är tjugo år har man löst världsgåtan, vid trettio börjar man tänka över den och vid fyrtio finner man den olöslig./Strindberg"
Sid 25 "...att skriva komplicerat är lätt, att skriva enkelt är ett hårt arbete. Jag tror nog enkelhet är det svåraste som finns./ Julien Green"
Kapitel 3
Påminner om det vi brukar kalla att alla har sin egen förförståelse och att denna påverkar allt man ser och tar in och gör att den mottagna informationen tolkas olika.
Sid 50
Kan vara bra att veta...
Sid 55
Forskarna visade också i sina undersökningar att det är möjligt att kvalitetshöjning inlärning från yt- till djupinlärning genom att påverka de studerandes förhandsinställning till stoffet. Genom uppmaningar att försöka se helheter, sammanhang och att komma underfund med stoffets mening konstaterade man att inlärningen kunde förbättras åt det holistiska hållet. Analysen visade att hopkopplingen av detaljer till meningsfulla samband är vad som sker när människor utvecklas i livet, vilket styrker mina erfarenheter av de perspektivskiften som redovisades på s. 24.
Har flera gånger tänkt samma tanke. Så fort jag kunnat koppla samman kunskap med de frågor som intresserat mig så har denna information stannat kvar mycket lättare och längre än annan.
Sid 55-58
Tre olika sätt att se på kunskap
1. Kunskap är en samling rätta svar.
2. Börjar se sammanhang och mening, överblick av materialet.
3. Förmår ta ställning för och emot olika synsätt och perspektiv. Man integrerar eller absorberar dem till det egna sättet att se på kunskap och behåller förhoppningsvis sin respekt för andra uppfattningar...
...vi rör oss från en samling rätta svar över till en uppfattning om att kunskap är ett antal alternativa synsätt (där en del personer förblir) och landar slutligen i en insikt om att inlärning och kunskap är ett personligt ställningstagande. Utveckling av kunskap leder till att man uppfattar omvärlden på ett kvalitativt annorlunda sätt än tidigare, enligt Perry.
Det är enligt min åsikt svårt att vara den samma som innan när ny kunskap och nya erfarenheter har förskaffats. Detta visar sig om inte annat när jag och Leo föreläser och hela tiden förändrar, förbättrar eller helt gör om våra presentationer efter varje gång för att nya insikter, ny kunskap, nya synsätt har nått oss.
Sid 59
Att utifrån en persons berättelse hjälpa henne att se det mönster som alla detaljer utgör, är ett sätt att föra upp konkreta enskildheter till metnivå. Att hjälp människor att se sådana mönster kan bli till stor hjälp för dem, eftersom det är först när man ser mönster och samband som man kan handla medvetet och slippa famla omkring bland detaljer.
Känner igen mig i detta när någon närstående kan säga jamen det är ju så typiskt för dig att reagera så eller göra så när det eller det händer och helt plötsligt faller en pusselbit på plats och det blir lättare att se vad man gör och hur man om önskvärt kan ändra på detta beteenden.
Sid 60 Watzlawick återger Nigel Howard, om en person blir medveten o. En teori rörande sitt beteende, är han inte länge bunden av den utan kan sätta sig över den... Den som fattar ett medvetet beslut alltid kan välja att inte rätta sig efter en teori som förutsäger hans beteende.
Och där kom det jag skrev! Men ibland undrar jag om det inte kan vara så att om jag alltid medvetet undviker att ha ett förutsägbart beteende, tex alltid sätter mig på olika platser i bussen, blir inte det då ett förutsägbart beteende?
Sid 61
Ofta kan ett enkelt påpekande om något som alla "vet", men som vi ändå inte har tänkt på, vara tillräckligt för att öppna våra ögon - och kanske också för att ändra vårt beteende.
Ja visst är det så att det inte alltid behövs tänkande utanför lådan för att kunna lösa problem utan bara att få sätta ord på saker kan hjälpa just för att det kan låta oss se sådant som vi vet men kanske inte tänkt på just då.
Sid 64-65
Förändring av första ordningen - när något förändras inom vissa ramar, som tex luftkonditionering på ett kontor, problemlösning inom ett system.
Förändring av andra ordningen - när något förändras utanför vissa ramar, som tex byta jobb, problemlösning utanför ett system
Sid 65-66
Genom att börja med faktainsamling tvingas myndigheten också att ta del av obekväma uppfattningar. Skillnaden blir då att man genom att utgå från människors tankar, åsikter och eventuella fördomar, kan utforma, nyansera och rikta informationen på ett bättre sätt och därmed nå fram till fler mottagare. Om man redan från början bestämt vilka frågor som ska ställas kan resultatet bli ett helt annat.
Detta påvisar ju det som vi egentligen redan visste att det går inte att sitta ensam på sin kammare och planera för andra individer. Inte om det ska bli meningsfullt för dem, därför är delaktighet av alla inblandade a och o.
Sid 68-69
Watzlawicks tre sätt att göra svårigheter till problem
1. Genom förnekelse, genom att låtsas att svårigheten inte finns blir det ett problem, lösningen är att se svårigheten.
2. Genom att ställa upp ouppnåeliga eller utopiska mål. Lösningen är att diskutera realismen i målen.
3. Lösa problem på fel abstraktionsnivå. Lösningen kan här ligga i att diskutera om det är rätt saker vi talar om och om vi agerar inom rätt område.
Kapitel 4
Sid 74-81 en samtalsstruktur
Den består av tre delar; förhållningssätt, strategi och taktik vilka ligger på olika abstraktionsnivåer.
Förhållningssätt - den attityd, inställning eller anda ett samtal förs
Att vara intresserad, nyfiken, bekräftande, tar på allvar, respekt
Strategi - 1. Definiera problemet
2. Vilka lösningar har provats
3. Beskriv målet
4. Gör en plan
(Då?->) Nu?-> Provat?-> vill?-> hur?
Taktik - Ett mer konkret tillvägagångssätt som sker inom en strategi som
är mer långsiktig. Öppna frågor med sammanfattningar.
Sid 78 vid en induktiv syntes har en kvalitetshöjning skett genom att lösningen ligger på en högre nivå än de enskilda bidragen. Ingen har fått rätt eller fel. Man har skapat något nytt.
Trevlig lösning!
Sid 88 genom att använda sig av ett språk som är välformulerat, dvs med få generaliseringars utelämningar eller förvrängningar utan med stor detaljrikhet och nyansering, genom att använda ett sådant språk blir resultatet att klientens blid blir mer detaljrik och går från ytstruktur till djupstruktur...
Det är skönt att veta att det kanske inte alltid är fel att använda sig av många ord och att upprepningar och flera olika liknelser kanske inte är så fel.
Sid 88 Ju mer man förstår, desto fler alternativ. Ju fler alternativ, desto fler möjligheter att handla.
Logiskt och tänkvärt!
Sid 89. VEM?
NÄR?
VAD?
ALLMÄNT: Be om HUR?-svar istället för VARFÖR?-svar
Leder till. Process. (Bort)förklaringar
beskrivning
Viktigt att tänka på att hur vi formulerar våra frågor avgör hur vi kommer vidare i processen. Att en sån enkel skillnad som att använda hur istället för varför kan vara nyckeln till framgång!
Sid 108 Vishet och makt är oförenliga. Den om är vis befaller inte, han undervisar, men han tvingar ingen att höra på eller ändra sig, för han vet att allt verkligt lyssnande och all verklig förändring kommer från människornas innersta vilja (Tora Dahl)
Detta är något att ta med både som mentor men också som förskollärare i barngruppen. Detta stödjer tanken om att det inte är ett måste att ha med alls barnen samtidigt på allting utan att kunna glädje med de som vill och kanske kommer då de andra med senare när de hittat sin vilja!
Sid 107 "Om du vill att en människa ska fortsätta vara som hon är ska du försöka ändra på henne"/Jay Haley
Bra att veta!
Sid 108 Ju mer en människa vet och förstår av fakta, samband, principer och ju mer hon kan acceptera eller konstatera att hon är som hon är, desto större möjligheter har hon att förändras, paradoxalt nog.
Jag håller med, ju mer jag upptäcker och accepterar saker om mig själv så ser jag också helt plötsligt lösningar på förändringar på det jag inte gillar och utvecklande av det jag gillar hos mig själv. Men jag måste se det för att kunna komma åt det!
Sid 115 1. Samla element
2. Försök se ett eller flera mönster
3. Berätta vad du ser
4. Diskutera vilka funktioner mönstret kan ha
5. Diskutera nya förhållningssätt och handlingar som kan ge livet ett nytt innehåll och därmed bryta mönstret.
Bergsperspektivet
Sid 132 Eric Bernes trabsaktionsanalys. Berne tänker sig att varje människa i sin personlighet har en förälder (F) som är människans integrerade normer, pekpinnar åt sig själva och andra, alla måsten, censur och förbud. Vidare har vi inom oss ett barn (B) som ger efter för impulser, är barnslig och säger emot oavsett vad saken gäller eller beter sig hjälplöst när någon plattar till och försöker bestämma hur vi ska vara och göra. Slutligen har människor också en vuxen (V) som är medlande instans mellan förälder och barn. Här beter vi oss sansat, är kompromissvilliga, håller oss till sakfrågan och rusar inte iväg känslomässigt.
Kan var bra att tänka på vilken roll adepten tar och vilken roll ska jag då ha som mentor?
KAPITEL 5
Sid 137....på att människan genom medveten och skicklig användning av sitt språk och andra uttrycksätt, kan öka sina möjligheter att klara av svårigheter och lösa problem.
Väldigt intressant tanke. Det gäller alltså hela tiden att snabbt lägga upp en strategi, ett syfte och mål med samtalet som heltiden måste uppdateras för att vara effektivt.
Sid 137 En sådan samtalsledare kan säga:"Det ligger mycket i vad du säger, det har jag inte tänkt på..." Bemötandet signalerar då styrka, snarare än svaghet eller undfallenhet.
Detta är något jag jobbat med mycket hos mig själv som föreläsare. I början kände jag mig hotad och dålig när frågor jag inte tänkt på kom upp. Nu känner jag mig utmanad och tar med mig frågorna som en del i min utveckling.
Sid 137-138 Den samtalsledare som utgår från att människor är ansvarstagande, utvecklingsbara och vill göra sitt bästa tills motsatsen är bevisad, skapar de bästa förutsättningarna för ett bra samtal. Om inställningen är äkta och inte alltför hurtig, överväldigande eller orealistisk brukar den smitta av sig på samtalspartnern vilket Marton m.fl. (36) kallar för ställföreträdande motivation.
När jag fick tillbaka min elev som nu gör sin andra vfu köande jag att jag förändrats iom denna kurs. Just detta att jag sa till henne att jag utgår ifrån att hon går den hör utbildningen för att hon vill bli förskollärare och därmed vill lära sig saker av mig, detta uttalande skapade en helt annan stämning oss emellan. Jag upplever att hon lättare ställer frågor till mig, att hon stannar kvar frivilligt längre än hon behöver för att hon vill lära mer och är intresserad. Jag upplever även att hon växte i sin yrkesroll efter detta uttalande.
Sid 138 Syntax - de regler, tex grammatik som styr ordens användning
Semantik - ordens betydelse, meningen som läggs i dem
Pragmatik - vad orden åstadkommer och de konkreta följderna av dem
Sid 149 Det kan vara givande att be människor att - utan censur och kritiskt tänkande - fantisera om hur de önskar att livet vore. Sådana fantasier kan vara en utgångspunkt för mer konkreta resonemang. Det bildmässigt fantiserandet av målet kommer alltså först och följs av en mer konkret strategi för att nå det.
Sid 151 1.att skapa intellektuell förvirring; att försätta personer i en svår situation där inte längre deras logiska eller känslomässiga resonemang håller, kan vara ett sätt att hjälpa människor att byta nivå och att få ett vidare perspektiv.
Jag tycker dock att det här är viktigt som mentor att först fråga om man får utmana, jag tror att det kan bli väldigt provocerande annars. Jag tror också att det är väldigt svårt att gå in och omkullkasta någons resonemang också, kräver en van eller snabb hjärna.
Sid 152 2.paradoxer om personen tvärt emot sunt förnuft bestämmer sig för att vara vaken (vid insomnia), kan problemet komma att lösa sig.
Sid 153 en person ser bara två alternativ då det gäller att lösa ett problem. I själva verket kan det finnas flera lösningar, men personen med problemet tror att han måste välja mellan de två alternativen. Att vara låst till endast få alternativ när det egentligen finns flera, kallas 3.alternativillusion.
Istället för att hjälpa adepten stanna kvar eller inte, säga att jag tycker som du tycker.
Att adepten tänker för mycket, får följa sin intuition, välja att inte välja utan istället skaffa sig mer kunskap, skaffa nya erfarenheter och på så sätt komma underfund med vad man vill.
Sid 156-158 4. Omtolkningar att visa de olika värderingarna i begrepp och sätt att vara. Något a tycker är bra kan B tycka är dåligt och tvärtom.
Sid 158 5. Handling före insikt
Kravet på att jag först måste komma till insikt om orsakerna till mina problem, kan bädda för misslyckanden.
Sid 165 det kan till och med vara en finess att förvirra en person och sedan bestämma en ny tid. Förvirring skapar olika grader av ångest. Alla människor vill bli kvitt sin ångest vilket medför att den förvirrade personen i detta fall strövar efter att avsluta det oavslutade och obegripliga, att få ihop de lösa ändarna och tankarna till ett begripligt mönster igen.
Det kan vara en skön tanke att ta med då jag tror att jag kommer känna stor skuld och misslyckande om jag lämnade adepten förvirrad...
KAPITEL 6
Sid 167-168 Moxnes skiljer mellan driftsångest och systemångest. Driftsångest kommer när man inte har något fast att förhålla sig till, när allting tycks flyta, när tillvaron inte är under kontroll.
Andra människor får däremot ångest (systemångest) i hårt strukturerade situationer.
Sid 169 den sim ska leda och hjälpa andra och gör anspråk på att vara professionell, bör sträva efter att anpassa graden av struktur till vad samtalspartnern är mest betjänt av.
Utmaning och uppmaning att alla samtal måste vara individuella!
Sid 172 mål skiljer sig från syfte på det sättet att ett mål anger det förändrade tillstånd som man vill uppnå, medan syfte anger vad man kan vinna med den eftersträvade förändringen.
Sid 173 man brukar fastställa syftet först för att sedan bryta ned detta i konkreta åtgärder eller delmål.
Sid 173 syften och mål varierar mellan olika typer av samtal som kan delas in i fem olika kategorier; kartläggande, motiverande, stödjande, problemlösare och. E-handlande samtal.
Sid 173 1. Kartläggande samtal: här kan samtalsledarens olika mål vara att hjälpa någon att beskriva sin situation, att formulera en framtidsvision för att sedan beskriva olika utbildningsvägar.
Syftet är att hjälpa personen att bli mer medveten om sin situation med möjligheter och begränsningar vilket kommer att öka verklighetsförankringen och känslan av att själv kunna göra något realistiskt åt sin tillvaro.
3. Stödjande samtal: syftet kan vara att personen ska bli självgående, behålla slott nya sätt att leva och därför bara behöva kontakt vid behov om ens alls. Detta kan uppnås genom målen att med allt glesare mellanrum träffa personen o fråga för att kunna följa upp resultat, förmedla nya kunskaper, sätta nya mål och ge psykologiskt stöd.
Sid 175-176 4. Problemlösande samtal: samtalspartnern har fått hjälp med att själv formulera och lägga upp strategin för att lösa ett konkret problem. En attitydförändring enligt principen handling-före-insikt har blivit resultatet.
Sid 189 en samtalsfrekvens på en gång i veckan har inte tillkommit av en slump. Vid sammanträffanden var fjortonde dag är det ofta svårt att hålla styrfarten. Att träffas flera gånger i veckan ger inte tillräcklig tid för den inre bearbetning som krävs.
Vidare skriver Anders att samtalen sakta kan dras ner i frekvensen och bli färre och färre så att klienten blir mer och mer självständig.
Detta är väl ett bra upplägg även för mentorer? Att ha några färska adepter som man kanske bör träffa mer regelbundet en gång i veckan och några lite längre gångna i sin introduktionsperiod som kanske inte behöver lika mycket stöd längre?
KAPITEL 7
Sid 209 människor märker om jag spelar en roll istället för att vara mig själv. Uppriktighet är när allt kommer omkring en form av mänsklig genomskinlighet och tillsammans med en sådan person känner man sig trygg.
Kan vara bra att tänka på, att inte spela någon annan utan vara en man är och att det är det enda rätta.
Sid 210 Det är först när samtalsledaren glömmer att tänka på stegen och istället ägnar sig åt samtalspartnern som den upplyftande personliga kontakten uppstår.
Får mig att tänka på det Camilla sa om digitalpedagogiskkompetens, en pedagog kan a pedagogisk kompetens och digital kompetens men det är när de båda sitter i ryggraden som den digitalpedagogiskkompetensen uppstår.
Sid 214 Holms två krav:
1. Relationen till patienten inte är jämlik och ömsesidig
2. Samtalsledaren måste vara medveten om sina egna behov och känslor.
Sid 218 kan gälla personer med narcissistiska drag. Sådana personer har för vana att dela in världen och människorna i svart och vitt. Konfronterad med motstånd blir klienten arg, besviken och flyttar över samtalsledaren från det vita lägret till det svarta. Att en hjälpare sätter gränser och samtidigt vill väl, förstår de inte. De uppfattar inte sådana nyanser. De som inte i alla avseenden är med dem, är emot dem.
Oj tänk om man får en sådan nöt att bita i....
Sid 223 Vissa människor försöker i sitt arbete med människor få sådant som de inte fick i sin barndom, medan andra undviker eller motarbetar beteenden och handlingar som man fick för mycket av.
Om så är fallet varför blir man då fsklärare? Pga dålig eller överbeskyddad barndom?
Sid 226-227 åtskilliga personer har från tidiga år styrts av föräldrars besvikelse då Darenth inte uppträtt på förväntat sätt. Med en sådan bakgrund kan de som vuxna ha svårt att stå ut med att andra människor tar avstängd från deras handlingar, eftersom de då känner sig förskjutna som människor. Det finns de som har en tendens att försöka äta upp eller styra andra med sin besvikelse, vilket blir särskilt svårt för den samtalsledare som känner igen samma utpressningsmetod från sin egen uppväxt.
Kan vara bra att tänka på...
Sid 227 besvikelsen kan ta sig många olika uttryck; tystnad, irritation, tårar,, inkongruent kommunikation och skenbart intelligenta argument på en verbalt elegant nivå, är exempel på några uttryck inför vilka en samtalsledare har olika förmåga att agera samlat. Det kan öka självinsikten att ägna en tanke åt hur man lärt sig att inte klara av sådana situationer tidigare i livet.
Sid 228 tydlighet förmedlar trygghet, under förutsättning att hjärtat är med. En samtalsledare kan också, genom att tala om hur han tänker, bidra till att klienten känner trygghet.
Här känner jag också igen mig som fsklärare. Genom att berätta för barnen vad vi ska göra, hur jag tänkt mig det hela ger jag dem en trygghet i hur dagen eller aktiviteten ska se ut samt öppnar en möjlighet för dem genom att berätta detta en tid innan för att komma med förslag till förändringar, förbättringar som skapar en delaktighet.
Sid 229-232 När det gäller att sätta gränser;
1 förstå men stoppa "Jag förstår att du verkligen har haft din del sv. livets elände, med det gör inte att jag i fortsättningen kommer att lyssna på dina anklagelser.
"... Respekt ibland handlar om att säga ifrån, sätta en gräns"
2 personlig men inte privat personligt dela med sig av dina åsikter privat är hur man kännt eller vad man upplevt själv.
3 lättsam och seriös att vara seriös är inte detsamma som att vara tråkig. En ton som är lätt men som samtidigt stämmer med ämnets natur underlättar för människor att öppna sig, vilket inte är detsamma som att berätta roliga historier eller vara hurtig.
4 strategisk men hederlig samtalsledaren kan ha någon form av strategi som hon inte vill avslöja. På direkt förfrågan från klientens sida, kan samtalsledaren sägs att hon tänker vissa saker men att om hon berättade det nu skulle hon förstöra sina möjligheter att hjälpa klienten. Samtalsledaren är hederlig om att strategin är hemlig.
5 trovärdig men inte perfekt går inte att vara perfekt men man kan vara trovärdig i sina strävanden att leva efter sina principers så gott det går.
Sid 237 klientens motivation kan prövas med krav om lämpliga motprestation som villkor för fortsatt kontakt. Det kan till och med gälla att arrangera vissa svårigheter för att klienten ska få hjälp: "Du får en ny tid när du...."
Sid 237 En person som är pockande, krävande och van att bli åtlydd, får en tid först om en månad trots att jag mycket väl skulle kunna ta emot vederbörande omedelbart. Med detta anslås en speciell ton, nämligen att jag vill vara med och bestämma reglerna för samvaron.
Sid 244 Lennéer-Axelson nämner fler stressymptom t.ex. fobier för bruna kuvert, att titta på e-posten, för telefoner och anser att arbetets förpliktelser är ett gott alibi för att undandra sig familj och sällskapsliv.
Tänker på en kvinna på en av mina och Leos föreläsningar som sade att det vara för mycket information som kom digitalt, detta kanske ska ses som ett tecken att hon led av stress när hon jobbade, läste till förskollärare samt hade fyra barn. En sådan person kan ju inte ses som medel heller nu när jag tänker efter.
Sid 244 hos lågstadielärare och förskollärare förekommer övertydlighet som yrkesskada. När dessa yrkesmänniskor umgås bland andra vuxna, kan de framstå som något påfrestande i sina försök att förklara både en och flera gånger, bör det övriga sällskapet förstått redan vid första förklaringen.
Ooops!
Sid 251 feedback-trappan
Förändra
Förstå
Lyssna och bearbeta
Förklara
"Jo, men..."
Försvara
"Nej, så var det inte"
Förkasta
"Det här rör inte mig."
Sid 265 ...skillnaden mellan affektiv resonans och projektiv identifikation... I det första fallet smittar känslor av sig och att i det andra fallet är det fråga om en relation eller kommunikation där samtalsledaren agerar som en förebild för hur svåra känslor kan hanteras...
Sid 266 Om kriteriet på ett väl utfört arbete är att gruppen säger: "Vi gör ett bra arbete", kan man ana vad som åh dr med nyanställda som med oförstörd blick kommer med nya idéer. Ångest väcks i gruppen och förslag om utveckling av verksamheten uppfattas som ett anfall mot den bestående men bräckliga tryggheten. Snarast försöker man övertyga den nya om att hennes synsätt är fel. Som ett medel att föra tillrätta den tredskande, tillgriper gruppen projektiv identifikation - kanske med hjälp av att förlöjliga eller ignorera vederbörande - vilket medför att hon far så illa att hon anpassar sig till normen eller slutar.
Kan tänka mig att detta är vanligt i inövade arbetslag som kanske ofrivilligt fått en ny kollega.
Sid 281 Behovet av att vara duktig i kombination med rationellt tänkande hade dövat vad intuitionen och känslorna försökte tals om för mig, nämligen: "Stanna upp! Tänk inte så många kloka tankar längre! Känn efter vad du blir gladast av att göra i livet istället!"
Sid 288 tio punkter för bra samtalsledare
1. Sätt dig om i några teorier som grund för att kunna formulera ditt eget bästa sätt, men var öppen för att utveckla dig vidare.
2. Nöj dig med att det många gånger är fullt tillräckligt att vara någon som hjälper samtalspartnern att se och förstå sig själv.
3. Se till att det är någorlunda balans mellan dina faktakunskaper, din självkännedom och din förståelse av andra.
4. Se till att du själv får det som du behöver av egen utveckling och stimulans, även utanför yrket.
5. Lös inte problem åt andra, men bidra till att de får nya tankar och utvägar så att de själva kan lösa sina problem.
6. Lär dig sätta gränser utan att vara avvisande.
7. Tänk mer i termer av att värderingar och perspektiv är olika i stället för rätt eller fel.
8. Var realistisk inför möjligheterna att kunna förstå andra människors one liv.
9. Tänk på att det andra säger för det mesta är subjektivt sant.
10. Tala svenska.
lördag 1 februari 2014
Reflektionsfrågor från Christina Rask-Swensson
Vilka erfarenheter/kunskaper kan du bidra med?
Jag har arbetat som förskollärare i drygt 10 år nu. Det tog mig väldigt lång tid att våga ta emot elever för jag trodde att jag var tvungen att vara "färdig", vara säker på allt och kunna allt.
När Leo började jobba hos oss på Bifrost och vi började arbeta med olika projekt tillsammans så kom denna fråga upp på tapeten och jag började sakta inse dels att det inte finns någon som är färdig och dels att jag satt på en hel del kompetens som faktiskt var ganska unik.
Jag har nu haft elever vid ett flertal tillfällen, hållit föreläsningar och sugit åt mig kunskap genom litteratur och lärtillfällen vid mentorskursen.
Med allt detta sammanslaget känner jag att jag har kommit en bra bit på vägen mot att bli en bra samtalsledare, utmanare, stöttare och kunskapskälla.
Färdig har jag insett att man aldrig blir och framförallt vill jag inte bli det!
Jag kan också bidra med ett förhållningssätt mot adepterna genom att som Anders Engquist skriver på sidan 137-138;
"Den samtalsledare som utgår från att människor är ansvarstagande, utvecklingsbara och vill göra sitt bästa tills motsatsen är bevisad, skapar de bästa förutsättningarna för ett bra samtal. Om inställningen är äkta och inte alltför hurtig, överväldigande eller orealistisk brukar den smitta av sig på samtalspartnern vilket Marton m.fl. (36) kallar för ställföreträdande motivation."
Vilka är dina egna förväntningar?
Mina förväntningar på denna kurs är att få mer kött på benen när det gäller samtalsteknik, att få nya verktyg för att kunna bli en bra samtalsledare och att få träna på detta.
När det kommer till att bli mentor så är det först och främst att få chansen att jobba som sådan, att om detta blir möjligt få utvecklas tillsammans med dessa nyexaminerade kollegor. Jag tror aldrig att man som mentor enbart kan bli någon som ger utan att det är ett ömsesidigt givande och tagande. Jag känner också att jag får stöd för detta förhållningssätt i kurslitteraturen.
Anders Engquist skriver på sidan 137
"Det bör råda respekt för olika värderingar och en beredskap från samtalsledarens sida att godta sakskäl med förmåga att ändra sina egna ståndpunkter. Först då skapas en samtalssituation som präglas av ömsesidighet och respekt. En sådan samtalsledare kan säga: "Det ligger mycket i vad du säger, det har jag inte tänkt på..." Bemötandet signalerar då styrka, snarare än svaghet eller undfallenhet."
Hur kan du se till att tid skapas som behövs för att ta vara på kontakten med adepten?
Här finns det säkert vissa ramar som satts av Mölndalsstad och de rektorer som är inblandade.
Jag kan framhålla för de rektorer jag kommer i kontakt med att regelbundna träffar kommer vara önskvärda, att hålla mig flexibel genom att använda olika digitala hjälpmedel som skype, mail osv
Dock tror jag att mitt inflytande inte kommer väga så tungt att jag kan styra detta som jag vill utan får helt enkelt anpassa mig efter de förutsättningar som tillhandahålls.
Kan du vara långsiktigt engagerad?
På denna fråga får jag nog snarare säga att kommer jag att kunna släppa adepterna efter att ha tagit del av deras arbetsliv i ett år? Detta kommer säkert vara tvunget eftersom det kommer in nya adepter som ska ha tiden. Men jag har inte för vana att påbörja saker utan att avsluta dem.
Vilka hinder kan du stöta på?
Att min tid inte räcker till för allt jag vill göra.
Men mest ser jag utmaningar och lösningar!
Jag har arbetat som förskollärare i drygt 10 år nu. Det tog mig väldigt lång tid att våga ta emot elever för jag trodde att jag var tvungen att vara "färdig", vara säker på allt och kunna allt.
När Leo började jobba hos oss på Bifrost och vi började arbeta med olika projekt tillsammans så kom denna fråga upp på tapeten och jag började sakta inse dels att det inte finns någon som är färdig och dels att jag satt på en hel del kompetens som faktiskt var ganska unik.
Jag har nu haft elever vid ett flertal tillfällen, hållit föreläsningar och sugit åt mig kunskap genom litteratur och lärtillfällen vid mentorskursen.
Med allt detta sammanslaget känner jag att jag har kommit en bra bit på vägen mot att bli en bra samtalsledare, utmanare, stöttare och kunskapskälla.
Färdig har jag insett att man aldrig blir och framförallt vill jag inte bli det!
Jag kan också bidra med ett förhållningssätt mot adepterna genom att som Anders Engquist skriver på sidan 137-138;
"Den samtalsledare som utgår från att människor är ansvarstagande, utvecklingsbara och vill göra sitt bästa tills motsatsen är bevisad, skapar de bästa förutsättningarna för ett bra samtal. Om inställningen är äkta och inte alltför hurtig, överväldigande eller orealistisk brukar den smitta av sig på samtalspartnern vilket Marton m.fl. (36) kallar för ställföreträdande motivation."
Vilka är dina egna förväntningar?
Mina förväntningar på denna kurs är att få mer kött på benen när det gäller samtalsteknik, att få nya verktyg för att kunna bli en bra samtalsledare och att få träna på detta.
När det kommer till att bli mentor så är det först och främst att få chansen att jobba som sådan, att om detta blir möjligt få utvecklas tillsammans med dessa nyexaminerade kollegor. Jag tror aldrig att man som mentor enbart kan bli någon som ger utan att det är ett ömsesidigt givande och tagande. Jag känner också att jag får stöd för detta förhållningssätt i kurslitteraturen.
Anders Engquist skriver på sidan 137
"Det bör råda respekt för olika värderingar och en beredskap från samtalsledarens sida att godta sakskäl med förmåga att ändra sina egna ståndpunkter. Först då skapas en samtalssituation som präglas av ömsesidighet och respekt. En sådan samtalsledare kan säga: "Det ligger mycket i vad du säger, det har jag inte tänkt på..." Bemötandet signalerar då styrka, snarare än svaghet eller undfallenhet."
Hur kan du se till att tid skapas som behövs för att ta vara på kontakten med adepten?
Här finns det säkert vissa ramar som satts av Mölndalsstad och de rektorer som är inblandade.
Jag kan framhålla för de rektorer jag kommer i kontakt med att regelbundna träffar kommer vara önskvärda, att hålla mig flexibel genom att använda olika digitala hjälpmedel som skype, mail osv
Dock tror jag att mitt inflytande inte kommer väga så tungt att jag kan styra detta som jag vill utan får helt enkelt anpassa mig efter de förutsättningar som tillhandahålls.
Kan du vara långsiktigt engagerad?
På denna fråga får jag nog snarare säga att kommer jag att kunna släppa adepterna efter att ha tagit del av deras arbetsliv i ett år? Detta kommer säkert vara tvunget eftersom det kommer in nya adepter som ska ha tiden. Men jag har inte för vana att påbörja saker utan att avsluta dem.
Vilka hinder kan du stöta på?
Att min tid inte räcker till för allt jag vill göra.
Men mest ser jag utmaningar och lösningar!
torsdag 16 januari 2014
Mentorskap i skola och förskola
Kapitel 1
På sid 18 står det att skillnaden mellan att vara handledare och mentor är att en handledare bedömer medan Emmentaler stödjer. Ändå står det senare i boken sid 20 att mentorn ska vara med och bidra information om adepten är lämplig som i.
Sid 25 "vi lär av varandra, en relation som kan vara jämbördig om man tar tillvara på varandras unika kompetenser. För att detta ska skeppare det finnas ömsesidig respekt, förtroende och tillit mellan parterna."
så himla skön inställning och så skönt att inte känna att man måste veta allt. Jag känner att jag lär så länge jag lever och speciellt vid mötet med nya människor.
Sid 29 "den kompetens som lärarna förväntas utveckla under introduktionsperioden handlar bland annat om en fördjupad och tydlig kommunikativ förmåga samt att följa upp och utvärdera elevernas utveckling."
Sid 31 "genom att skapa en miljö med öppenhet och tillåtande atmosfär, där ständiga och kritiska diskussioner om verksamheten är ett levande inslag, kan man också undvika att personligt buren yrkeskunskap överförs utan reflektion."
Sid 31 " Morberg (2012) har visat att mentorer utan mentorsutbildning har en tendens att överföra sin personliga kunskap utan ett kritiskt granskande."
Kapitel 2
Sid 35 " En lärares professionella utveckling handlar ytterst om att utveckla och förbättra verksamheten."
Sid 35-36 "...de nya lärarna inte vill visa sin otillräcklighet inför erfarna kolleger. De tycks bära på en normativ föreställning att lärare ska klara allt och inte visa sina svagheter."
Detta känner jag igen mig i!
Sid 45 "Mentorns kanske viktigaste uppgift är ändå att hjälpa de nya lärarna att strukturera vardagen. Vad ska de nyutbildade lärarna lägga sin kraft på? Är det disciplinfrågor, planering, bedömning, ämneskunskaper, samarbete med föräldrar eller är det något annat?"
Då gäller det för mentorn att ha så bra koll på sina värderingar där så att de går att förmedla vidare. Detta tror jag är något som sällan sätts ord på och speciellt om du aldrig haft elever.
Sid 49 "citat hur en lärare ska vara: man ska inte vara kompis men ändå naturlig, inte som en förälder men ändå vuxen, inte privat men personlig och inte som att umgås på fritiden men ändå ha en nära relation. (Frelin, 2012:43)
Tänkvärt!
Sid 54 " En kompetent lärare bör veta hur och på vilka grunder denne handlar samt hur och på vilka grunder undervisningen kan förändras. Det innebär att läraren bör reflektera över sin undervisning och på ett systematiskt sätt ställa kritiska frågor om olika företeelser eller situationer."
Systematisk kvalitetsutveckling
Sid 55-56 " Sensibilitet är en form av direkt och intuitiv erfarenhet av situationer och andra personer medan reflektion handlar om att bedöma, tänka igenom och kritiskt analysera erfarenheter vi gör. Reflektion kräver begrepp och en förmåga att se likheter och skillnader. Sensibiliteten stimulerar reflektionen och gör den alert, stimulerar till nya lösningsförslag och pekar ut nya tänkbara slutsatser. Det är reflektionen, argumentationen och problematiseringen som gör upplevelser användbara för
framtida handlande. Sensibiliteten ger kunskap om elevens subjektiva situation och det är sensibiliteten som möjliggör förändring av den tänkta planeringen.. "
Jag tror jag varit väldigt sensibel innan och utan reflektion kan det vara ett dåligt och inskränkt sätt. Men med reflektion och förmågan att tänka om, tänka nytt så är det helt klart mitt nya sätt att lära!
Kapitel 3
Sid 68 " Även den ryska språkteoretikern Michail Bakhtin utvecklade en teori om dialogen. Han menade att det är centralt att reflektera över och reagera på ett budskap för att lärande ska äga rum. Särskilt gynnsamt är det om budskapet på något sätt skapar motsättningar inom oss. I likhet med Buber menade han att diskrepans inte är något hot, utan tvärtom ett råmaterial för att skapa något nytt (Bakhtin, 1981)
Håller med Bakhtin!
Sid 73-74 " Scheff hävdar att det är hur man kommunicerar som har störst betydelse för vilken karaktär de sociala banden utgörs av, inte innehållet i kommunikationen. Vad vi talar om har oftast inte någon direkt laddning för själva relationen, däremot hur vi kommunicerar, vilka gester vi använder och de sätt vi visar eller inte visar respekt på får väsentliga konsekvenser för relationen. I varje stund av kommunikationen uttrycker deltagarna tecken som signalerar karaktären av det sociala bandet."
Det gäller att komma ihåg detta och observera sig själv!
Sid 76 -77"En autentisk lärare har ett personligt syfte med sitt arbete. Hon eller han ser verksamheten som viktig, har ett etiskt förhållningssätt och har som mål att uträtta något som är värdefullt för eleverna. Verksamhetens huvuduppgift ses som dubbel, dels handlar det om att utveckla elevernas ämneskunskaper och å andra sidan om att utveckla eleverna socialt...
...Den autentiska läraren har ett respektfullt förhållande till sina elever, eleverna bemöts inte som en anonym grupp utan som enskilda individer...
...En autentisk lärare kännetecknas även av att ha ett gott självförtroende....
...De har ett aktivt förhållningssätt gentemot utbildningens ramfaktorer. De är medvetna om vilka ramfaktorer som påverkar undervisningen, hur de själva påverkas av dessa samt hur de i sin tur kan påverka ramfaktorerna. En ramfaktorer är kollegorna på skolan vilka de har ett intresse av att samarbeta med.
Avslutningsvis tar en autentisk lärare ansvarar för sin egen personliga och professionella utveckling."
Sid 78-79 "Utöver förmågor som ämneskunnande, undervisningskicklighet, planering och utvärdering omfattar pedagogisk omtanke även förmågor som kärlek, omsorg, etiskt ansvarstagande och förmåga att inta elevens perspektiv...
...pedagogisk omtanke innebär påverkan men inte påträngande. Pedagogisk omtanke kan innebära att läraren håller sig tillbaka..."
Sid 79 "pedagogisk förståelse... ...ett icke-dömande förhållningssätt karaktäriseras av att läraren förstår när hon/han ska vara tyst, ställa frågor som klargör eller uppmuntra. Det kan också beskrivas med ett aktivt lyssnande."
"Analytisk förståelse som handlar om att läraren kan hjälpa eleven att omvända negativa och destruktiva känslor till positiva krafter för personlig utveckling."
Sid 81 "enligt detta synsätt bör mentorn på ett övertygande och uppriktigt sätt engagera sig i den nyutbildade kollegans yrkesmässiga utveckling och därigenom vinna hennes eller hans förtroende."
Sid 84 " att som mentor utöva yrkeskunnande-i-relation innebär att man i sin relation till den nyutbildade kollegan utövar ett förhållningssätt där respekt visas för den nya kollegan såväl i handling som i verbal och skriftlig kommunikation, i observationssammanhang, samtal och dokumentation. Det kan betyda att mentorn i samtalen strävar efter en äkta dialog, att våga utmana och tillåta att själv bli utmanad."
Kapitel 4
Sid 102-103 "...inspirerar till att se mentorskap i förskolan som en >>Grand tour<< in i förskolans värld, som en planerad fördjupande bildningsresa med en mentor som resesällskap efter examen. Att tänka på mentorskap som en bildningsresa in i en praxisgemenskap ger föreställningar om hur mentorskapsrelationen kan utformas. Den överskrider en traderande >>så här gör vi här<< -modell och leder till ett gemensamt utforskande av förskoledidaktiska frågor utifrån adeptens upplevelser på resan."
Spännande synsätt!!!
Sid 107 "...vore det intressant om mentorer i samverkan med kollegor tog ett ansvar för att analysera förskollärarens yrkeskunnande och vad det dessutom innebär att kunna det man förväntas kunna och på vilka olika sätt det kan ta sig uttryck."
Verkligen, nyttigt!
Sid 116 "jag föreslår dessutom en kontinuerlig mejlväxling. Adepten skriver förslagsvis en kort betättelse med sina findrringar med en reflekterande blick på upplevelser under veckan som gått, åtföljt av en fråga eller kommentar. Mentorn svarar med åtetkopplande frågor, klargöranden eller förslag."
Sid 119 "Jag vill avråda från att mentorn arbetar på samma avdelning och är även tveksam till att mentorn rekryteras från samma förskoleenhet, särskilt om den består av få avdelningar."
Kapitel 5
Sid 145 "Den nyutbildade får en introduktion som bygger på ett genuint samarbete och därmed
minskar risken för att introduktionsåret kommer att uppfattas som en förlängning av lärarutbildningen."
Kapitel 6
Sid 155 "Han fann då att tandläkarstudentera hade ett betydligt högre förtroende för sina lärares kunskaper än vad som var fallet för lärarstudenterna. Man kan också uttrycka det som att lärarstudenterna i högre utsträckning ifrågasatte lärarutbildarnas förslag till lösning på problemet."
Här finns en intressant aspekt som jag tror kan ligga till grund för vår låga status. Vi vet att ifrågasättande gör oss bättre men det tar bort auktoritet! Vi vet att det är ett yrke som mår bäst av att vara i ständig utveckling men det tar bort en stadig grund att stå på.
Sid 169 "Sammanfattningsvis är erfarenheterns av portfolio i huvudsak positiva också som underlag för individuell kompetensutveckling..."
Tänk då vad det innebär när portfolio nu blir mer barnens redskap och inte pedagogernas. Om du portfolio är så bra för individuell kompetensutveckling och vi lär oss använda den redan som barn hur utvecklade ska vi då inte bli!?!
På sid 18 står det att skillnaden mellan att vara handledare och mentor är att en handledare bedömer medan Emmentaler stödjer. Ändå står det senare i boken sid 20 att mentorn ska vara med och bidra information om adepten är lämplig som i.
Sid 25 "vi lär av varandra, en relation som kan vara jämbördig om man tar tillvara på varandras unika kompetenser. För att detta ska skeppare det finnas ömsesidig respekt, förtroende och tillit mellan parterna."
så himla skön inställning och så skönt att inte känna att man måste veta allt. Jag känner att jag lär så länge jag lever och speciellt vid mötet med nya människor.
Sid 29 "den kompetens som lärarna förväntas utveckla under introduktionsperioden handlar bland annat om en fördjupad och tydlig kommunikativ förmåga samt att följa upp och utvärdera elevernas utveckling."
Sid 31 "genom att skapa en miljö med öppenhet och tillåtande atmosfär, där ständiga och kritiska diskussioner om verksamheten är ett levande inslag, kan man också undvika att personligt buren yrkeskunskap överförs utan reflektion."
Sid 31 " Morberg (2012) har visat att mentorer utan mentorsutbildning har en tendens att överföra sin personliga kunskap utan ett kritiskt granskande."
Kapitel 2
Sid 35 " En lärares professionella utveckling handlar ytterst om att utveckla och förbättra verksamheten."
Sid 35-36 "...de nya lärarna inte vill visa sin otillräcklighet inför erfarna kolleger. De tycks bära på en normativ föreställning att lärare ska klara allt och inte visa sina svagheter."
Detta känner jag igen mig i!
Sid 45 "Mentorns kanske viktigaste uppgift är ändå att hjälpa de nya lärarna att strukturera vardagen. Vad ska de nyutbildade lärarna lägga sin kraft på? Är det disciplinfrågor, planering, bedömning, ämneskunskaper, samarbete med föräldrar eller är det något annat?"
Då gäller det för mentorn att ha så bra koll på sina värderingar där så att de går att förmedla vidare. Detta tror jag är något som sällan sätts ord på och speciellt om du aldrig haft elever.
Sid 49 "citat hur en lärare ska vara: man ska inte vara kompis men ändå naturlig, inte som en förälder men ändå vuxen, inte privat men personlig och inte som att umgås på fritiden men ändå ha en nära relation. (Frelin, 2012:43)
Tänkvärt!
Sid 54 " En kompetent lärare bör veta hur och på vilka grunder denne handlar samt hur och på vilka grunder undervisningen kan förändras. Det innebär att läraren bör reflektera över sin undervisning och på ett systematiskt sätt ställa kritiska frågor om olika företeelser eller situationer."
Systematisk kvalitetsutveckling
Sid 55-56 " Sensibilitet är en form av direkt och intuitiv erfarenhet av situationer och andra personer medan reflektion handlar om att bedöma, tänka igenom och kritiskt analysera erfarenheter vi gör. Reflektion kräver begrepp och en förmåga att se likheter och skillnader. Sensibiliteten stimulerar reflektionen och gör den alert, stimulerar till nya lösningsförslag och pekar ut nya tänkbara slutsatser. Det är reflektionen, argumentationen och problematiseringen som gör upplevelser användbara för
framtida handlande. Sensibiliteten ger kunskap om elevens subjektiva situation och det är sensibiliteten som möjliggör förändring av den tänkta planeringen.. "
Jag tror jag varit väldigt sensibel innan och utan reflektion kan det vara ett dåligt och inskränkt sätt. Men med reflektion och förmågan att tänka om, tänka nytt så är det helt klart mitt nya sätt att lära!
Kapitel 3
Sid 68 " Även den ryska språkteoretikern Michail Bakhtin utvecklade en teori om dialogen. Han menade att det är centralt att reflektera över och reagera på ett budskap för att lärande ska äga rum. Särskilt gynnsamt är det om budskapet på något sätt skapar motsättningar inom oss. I likhet med Buber menade han att diskrepans inte är något hot, utan tvärtom ett råmaterial för att skapa något nytt (Bakhtin, 1981)
Håller med Bakhtin!
Sid 73-74 " Scheff hävdar att det är hur man kommunicerar som har störst betydelse för vilken karaktär de sociala banden utgörs av, inte innehållet i kommunikationen. Vad vi talar om har oftast inte någon direkt laddning för själva relationen, däremot hur vi kommunicerar, vilka gester vi använder och de sätt vi visar eller inte visar respekt på får väsentliga konsekvenser för relationen. I varje stund av kommunikationen uttrycker deltagarna tecken som signalerar karaktären av det sociala bandet."
Det gäller att komma ihåg detta och observera sig själv!
Sid 76 -77"En autentisk lärare har ett personligt syfte med sitt arbete. Hon eller han ser verksamheten som viktig, har ett etiskt förhållningssätt och har som mål att uträtta något som är värdefullt för eleverna. Verksamhetens huvuduppgift ses som dubbel, dels handlar det om att utveckla elevernas ämneskunskaper och å andra sidan om att utveckla eleverna socialt...
...Den autentiska läraren har ett respektfullt förhållande till sina elever, eleverna bemöts inte som en anonym grupp utan som enskilda individer...
...En autentisk lärare kännetecknas även av att ha ett gott självförtroende....
...De har ett aktivt förhållningssätt gentemot utbildningens ramfaktorer. De är medvetna om vilka ramfaktorer som påverkar undervisningen, hur de själva påverkas av dessa samt hur de i sin tur kan påverka ramfaktorerna. En ramfaktorer är kollegorna på skolan vilka de har ett intresse av att samarbeta med.
Avslutningsvis tar en autentisk lärare ansvarar för sin egen personliga och professionella utveckling."
Sid 78-79 "Utöver förmågor som ämneskunnande, undervisningskicklighet, planering och utvärdering omfattar pedagogisk omtanke även förmågor som kärlek, omsorg, etiskt ansvarstagande och förmåga att inta elevens perspektiv...
...pedagogisk omtanke innebär påverkan men inte påträngande. Pedagogisk omtanke kan innebära att läraren håller sig tillbaka..."
Sid 79 "pedagogisk förståelse... ...ett icke-dömande förhållningssätt karaktäriseras av att läraren förstår när hon/han ska vara tyst, ställa frågor som klargör eller uppmuntra. Det kan också beskrivas med ett aktivt lyssnande."
"Analytisk förståelse som handlar om att läraren kan hjälpa eleven att omvända negativa och destruktiva känslor till positiva krafter för personlig utveckling."
Sid 81 "enligt detta synsätt bör mentorn på ett övertygande och uppriktigt sätt engagera sig i den nyutbildade kollegans yrkesmässiga utveckling och därigenom vinna hennes eller hans förtroende."
Sid 84 " att som mentor utöva yrkeskunnande-i-relation innebär att man i sin relation till den nyutbildade kollegan utövar ett förhållningssätt där respekt visas för den nya kollegan såväl i handling som i verbal och skriftlig kommunikation, i observationssammanhang, samtal och dokumentation. Det kan betyda att mentorn i samtalen strävar efter en äkta dialog, att våga utmana och tillåta att själv bli utmanad."
Kapitel 4
Sid 102-103 "...inspirerar till att se mentorskap i förskolan som en >>Grand tour<< in i förskolans värld, som en planerad fördjupande bildningsresa med en mentor som resesällskap efter examen. Att tänka på mentorskap som en bildningsresa in i en praxisgemenskap ger föreställningar om hur mentorskapsrelationen kan utformas. Den överskrider en traderande >>så här gör vi här<< -modell och leder till ett gemensamt utforskande av förskoledidaktiska frågor utifrån adeptens upplevelser på resan."
Spännande synsätt!!!
Sid 107 "...vore det intressant om mentorer i samverkan med kollegor tog ett ansvar för att analysera förskollärarens yrkeskunnande och vad det dessutom innebär att kunna det man förväntas kunna och på vilka olika sätt det kan ta sig uttryck."
Verkligen, nyttigt!
Sid 116 "jag föreslår dessutom en kontinuerlig mejlväxling. Adepten skriver förslagsvis en kort betättelse med sina findrringar med en reflekterande blick på upplevelser under veckan som gått, åtföljt av en fråga eller kommentar. Mentorn svarar med åtetkopplande frågor, klargöranden eller förslag."
Sid 119 "Jag vill avråda från att mentorn arbetar på samma avdelning och är även tveksam till att mentorn rekryteras från samma förskoleenhet, särskilt om den består av få avdelningar."
Kapitel 5
Sid 145 "Den nyutbildade får en introduktion som bygger på ett genuint samarbete och därmed
minskar risken för att introduktionsåret kommer att uppfattas som en förlängning av lärarutbildningen."
Kapitel 6
Sid 155 "Han fann då att tandläkarstudentera hade ett betydligt högre förtroende för sina lärares kunskaper än vad som var fallet för lärarstudenterna. Man kan också uttrycka det som att lärarstudenterna i högre utsträckning ifrågasatte lärarutbildarnas förslag till lösning på problemet."
Här finns en intressant aspekt som jag tror kan ligga till grund för vår låga status. Vi vet att ifrågasättande gör oss bättre men det tar bort auktoritet! Vi vet att det är ett yrke som mår bäst av att vara i ständig utveckling men det tar bort en stadig grund att stå på.
Sid 169 "Sammanfattningsvis är erfarenheterns av portfolio i huvudsak positiva också som underlag för individuell kompetensutveckling..."
Tänk då vad det innebär när portfolio nu blir mer barnens redskap och inte pedagogernas. Om du portfolio är så bra för individuell kompetensutveckling och vi lär oss använda den redan som barn hur utvecklade ska vi då inte bli!?!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)